Spårvagnar så in i Norden
7 oktober genomfördes ett nyckelseminarium på mässan Nordic Rail i Jönköping som gick i spårvägens tecken.
Det finns tveklöst en stor vilja inom Sverige, Norge, Danmark och Finland att expandera sina spårvagnsnät, konstaterades det bland de som uttalade sig på nyckelseminariet. Men hur rullar det på i praktiken? Vid tisdagens seminarium i Rydbergssalen på Elmia redogjorde en nordisk kvartett för dagsläget i respektive land. Den svenska rösten tillhörde Per Gunnar Andersson, Trivector Traffic, med bas i Lund.
– Ja, hur sammanfattar man Sverige? Förseningar hela tiden. Finansieringen är alltid följt av frågetecken, men samtidigt redogjorde han för många pågående projekt som tillsammans ändå skapar en hyggligt positiv bild, sa Per Gunnar Andersson .
I augusti invigdes spårvagnslinjen Skeppsbron i Göteborg, i Lund kan en fem kilometer lång spårvagnsbana börja byggas nästa år tack vare regeringens nylovade stadsmiljöavtal och i Stockholm begåvades Solna härförleden med välkommen spårvagnssträckning.
Spårvagnsvisionerna finns även i mindre städer. Jönköping håller sig i framkant. Senaste års utbyggnad av kollektivtrafikens stråk i stadskärnan har utformats för att hysa ett framtida spårvagnsnät.
I Norge är topografin ett hinder. Ove Skovdahl , projektchef Rejlers Norge AS, framhöll att hans land inte är ”designat för kollektivtrafik”. Men expansion är på gång. Företrädesvis i Oslo och Bergen. Huvudstadens befolkning förväntas öka med 500 000 invånare de närmaste 15 åren. I dag består spårvagnsnätet i Norges största stad av 131 kilometer. Tre utbyggnader planeras fram till 2021.
Danmark har fyra större projekt på gång, men av olika karaktär. Mest regionala är planerna i Århus. I Finland är Helsingfors enda stad med spårvagnstrafik, men det nätet är av desto högre klass. Tammerfors och Åbo vill också etablera spårvagnssatsningar.
– Tammerfors är nära att realisera sina planer. Ett slutgiltigt beslut tas 2016, sa Björn Silfverberg , senior consultant, WSP Finland.