Usel plogning skapar dödsfällor
Dålig plogning vid busshållplatser skapar dödsfällor för barn. De tvingas stå ute på vägen, och syns inte alls i snöröken. Det var en av slutsatserna på en TTF-konferens nyligen.
– Det skapas riktiga dödsfällor när vägarna är smala och fulla med snörök. Då har fordon nummer två inte en chans att se att det står barn där bakom. Det är livsfarligt.
Det säger Fredrik Gustavsson , regionchef Gävleborg på VS & Perssons Bussar. Han var en av talarna på en Vinteruppföljningskonferens som TTF – Forum för Logistik ordnade tillsammans med Trafikverket, där den svåra vintern och brister i infrastrukturen diskuterades.
Fredrik Gustavsson är kritisk till hur plogningen av busshållplatser och vägar i tätorter sköts.
– Bristen på plogning är kanske det allvarligaste, åtminstone i mindre orter och i skoltrafik, säger han. Dålig plogning av hållplatser är ett stort problem för bussbranschen. Jag brukar säga: kan man inte ploga vägarna, så ploga åtminstone hållplatserna.
– Vi kör ju världens dyrbaraste last – människoliv. Därför är olyckor det värsta som kan hända.
Fredrik Gustavsson lyfter fram två andra problemområden när det gäller väghållning.
– Det första är överplogning av framför allt mindre vägar. Vi måste vi helt enkelt kunna lita på bärigheten hos den plogade ytan. Vi kan ju inte ha förare som åker runt och oroar sig för om det bär eller inte. Det måste fungera.
– Det andra är ”underplogning” – jag vet inte om det begreppet existerar, annars kan vi ju införa det – men det är när man plogar för lite, inte plogar vägens bredd, oftast i större städer.
Underplogning märks mest på 2+1-vägar, betonar Fredrik Gustavsson.
– När de krymper luras trafikanterna in i en falsk förhoppning om att det går att köra om, säger han. Det är ju tvåfilig väg. Det kan resultera i att trafikanten kläms mellan vajerräcket och bussen eller ett annat fordon.
Ett växande problem är också antalet tekniska prylar i bussarna.
– Bussar och lastbilar får mer och mer teknisk utrustning, säger Fredrik Gusavsson. Det är biljettmaskiner, GPS-er, destinationsskyltar och så vidare. Det skapar bekymmer för oss; allt fler manicker kräver konstant strömförsörjning. Och även om det handlar om milliampere, så drar apparaterna ström dygnet runt – och det tär på batterikapaciteten.
– Då blir det startproblem vintertid. Det finns inget åkeri som inte har startproblem på vintrarna.
Klimatet i bussarna är extremt viktigt, betonar Fredrik Gustavsson.
– Får vi stopp uppe i fjällen någonstans och vi tappar värmen – då blir bussen snabbt utkyld på grund av de stora glasytorna i turistbussar, säger han.
– Det blir utkylt på nolltid, och då måste vi få undsättning omedelbart. Annars riskerar folk att förfrysa.
/Kalle Lötberg