23948sdkhjf

Debattsvar BRT och spårväg

Lars Sandberg, Konsult transportpolitik och kollektivtrafik i WSP  Analys & Strategi, skriver på TRAFIKFORUMs nyhetssajt rt-forum.com nedanstående debattsvar på Christer Wennerholms, Tore Fritzsons och Britt-Marie Andrén Karlssons debatttartikel ”Att fördubbla kollektivtrafiken kräver enad front”.
Det är positivt att kollektivtrafikens utveckling diskuteras och debatteras. Ett transportsätt som är stort utomlands, men som det hittills varit ganska tyst om i Sverige är Bus Rapid Transit. Därför är det glädjande att BRT, genom den rapport som WSP tagit fram, börjar uppmärksammas även här.

Men tyvärr förekommer det ett antal felaktiga påstående om WSP:s rapport i debattartikeln som Svensk Kollektivtrafiks presidium undertecknat. För att göra rapporten så transparent som möjligt har vi har genomgående använt öppna källor, men eftersom ingen projektering är gjord för något av projekten, bygger rapporten till viss del på antaganden. Antaganden som tydligt redovisar i rapporten, vilket självklart medför att det finns osäkerhet i kalkylerna. Vi välkomnar en saklig granskning av rapporten.

Som konsult får man ibland kritik från kunderna att analysen inte visar det som kunden trodde att analysen skulle visa. I detta fall är kritiken den motsatta. I debattartikeln kallas rapporten för partsinlaga. Sanningen är WSP som konsultföretag inte har råd att undergräva sitt varumärke genom att ta fram partsinlagor. WSP:s uppgift är att göra neutrala och objektiva analyser. Hade fakta visat att BRT var sämre, dyrare osv. så hade vi skrivit det i rapporten.

WSP:s rapport visar inte att Bus Rapid Transit alltid och på alla sätt är bättre än spårväg. Vi pekar bl.a. på att spårvägen är snabbare än buss, men att samma hastigheter går att uppnå för BRT om BRT-fordonen ges samma förutsättningar som spårvägen, att spårväg i många fall har större kapacitet än BRT och att det sannolikt finns en positiv spårfaktor för långväga trafik (resor som är längre än 40-60 minuter) osv.

I rapporten pekar vi även på att spårvägen fungerar strukturerande på bebyggelsen. Detta är en förutsättning för spårvägens positiva effekt för stadsförnyelsen. Detta hade vi naturligtvis, som Christer G Wennerholm m.fl. efterlyser i debattartikeln, kunnat analysera djupare i rapporten, liksom att det finns internationella exempel på att BRT haft positiva effekter på stadsförnyelsen.

Det finns ett stort antal BRT-system runt om i Europa. De är olika och förutsättningarna är olika i varje land. Eftersom det inte finns några BRT-system i Sverige har vi i den allmänna jämförelsen mellan BRT och spårväg använt ett snitt av sex BRT-system i andra delar av världen.

I den fördjupade jämförelsen mellan BRT och spårväg i fyra olika planerade eller diskuterade spårvägsprojekt i Stockholm, Göteborg och Helsingborg vi istället använt busskostnader i beräkningar av BRT:s kostnader förutom när det gäller kostnaderna för stationer istället hållplatser. I beräkningarna av BRT:s stationskostnader har vi använt spårvägens stationskostnader. Vid beräkningarna av spårvägens och BRT:s kostnader har så långt det varit möjligt utgått från Stockholmskostnader i Stockholm och Helsingborgskostnader i Helsingborg osv.

Den sakliga kritik som skulle kunna riktas mot WSP:s rapport är att kostnaderna för BRT är för höga och att spårvägens kostnader i ett fall är för låga. I den fördjupade jämförelsen mellan BRT och spårväg i Stockholm, Göteborg och Helsingborg har vi räknat med att BRT får betala driftskostnaden för vägen, vilket den inte skulle göra. Det är väghållaren som betalar detta, inte trafikhuvudmannen. I beräkningarna av kostnaderna för BRT på Spårväg syds linjesträckning i Stockholm räknade vi med att en ny bussgata behöver byggas på hela sträckan, vilket med största sannolikhet inte kommer att krävas.

I beräkningarna av kostnaderna för att ersätta stombusslinje 4 i Stockholm med spårväg använde vi kostnaderna för Spårväg city. Under arbetets gång skrev SvD flera artiklar om de skenande spårvägskostnaderna för byggandet av Spårväg city. Trots att vi hade tillgång till de betydligt högre utfallet använde vi SL:s planerade kostnader.

Även för oss är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklas och att resandet med kollektivtrafiken ökar. Inte minst av miljöskäl. Det ena kollektiva transportsättet utesluter inte det andra. Det viktiga är att använda de olika transportsätten där de lämpar sig bäst i ett samverkande system för att tillgodose resenärernas behov.

Lars Sandberg
Kollektivtrafikutredare, WSP Analys & Strategi
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109