Ros och ris om infrastruktursatsningen
Alla tycker det är rätt av regeringen att satsa på infrastruktur. Alliansvännerna tycker nivån är rätt medan oppositionen kräver mer pengar till både spår och vägar.
– Regeringens besked om ytterligare 5 miljarder kronor till drift och underhåll samt trimningsåtgärder i järnvägs- och vägnätet betyder enklare arbetspendling och smidigare kollektivtrafik för stockholmarna. Det är i Stockholm som den största befolkningstillväxten just nu sker, med en glödhet arbetsmarknad och stabila skatteintäkter, vilket gör att investeringen i infrastruktur är en välkommen satsning för hela Sveriges välfärd, säger Sten Nordin .
Fackförbundet SEKO kritiserar dock regeringens utspel om infrastrukturen som de anser vara för kortsiktigt när det gäller järnvägen i Sverige:
– Under åren 2012-2013 ska man satsa 5 miljarder på området, varav 3,6 miljarder ska gå till järnvägen. Fackförbundet SEKO, som organiserar de anställda inom järnvägen, välkomnar tillskottet, men menar att det långsiktiga behovet är mycket större. Regeringen har därmed lagt sig på den miniminivå som Trafikverket anser behövligt för att kunna vidhålla samma kapacitet som på dagens nivå. Pengarna kommer dock inte att räcka till några stora utvecklingsprojekt inom järnvägens område eller ens till att avhjälpa flaskhalsarna i närtid, säger förbundsordförande Janne Rudén och fortsätter:
– Det är ett bra tillskott, men det är på kort sikt och handlar mer om att vårda det befintliga och ta hand om akuta behov än om att ge järnvägen långsiktiga förutsättningar att bli ett starkt transportslag för gods och människor, säger SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén.
SEKO menar att Trafikverket har ett ökat anslagsbehov på 3,3 miljarder per år de närmaste fyra åren samt 2,4 miljarder per år i ytterligare sex år. Det är pengar som ska användas till att tillgodose investeringsbehov samt till förebyggande, långsiktigt underhåll av spår, ledningar, signalsystem och drift.
Socialdemokraternas kommentar med anledning av regeringens förslag till åtgärder för infrastrukturen är dock försiktigt positiv:
– Jag välkomnar att regeringen nu lyssnat på vår argumentation för ökade infrastrukturinvesteringar. Det är en klok konjunkturåtgärd. Att investera i vägar och spår är också helt avgörande för att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anders Ygeman (S) ordförande i Riksdagens Trafikutskott och han fortsätter:
– Regeringens satsning handlar om underhåll och reinvesteringar, vilket är nog så viktigt. Men jag menar att man också måste öka investeringarna i ny kapacitet, inte minst på järnvägssidan i våra storstadsområden. Vi kommer att återkomma i vår skuggbudget med förslag i den riktningen.
– Man bör dock notera att regeringen verkar hålla fast vid sänkt restaurangmoms, en åtgärd med mycket tveksam effekt på sysselsättningen. Det är en mer än dubbel så dyr åtgärd som den regeringen presenterat idag. Momssänkningen är dessutom en permanent åtgärd tillskillnad från det tillfälliga tillskottet till infrastrukturen, säger Anders Ygeman.
Till och med Vänsterpartiet är smått positiva, även om partiet anser att järnvägssatsningen är tom på nya spår. V vill ha nya spår, inte bara underhåll av de befintliga:
– Regeringens underhållssatsning på infrastruktur börjar komma upp i rimliga nivåer, och den är bra med tanke på jobben. Men järnvägens problem är större än så och kräver långsiktiga lösningar, säger Lars Ohly , avgående partiledare för V.
– Det räcker inte med bara underhåll, vi måste framför allt bygga nytt. Regeringen satsar inte alls på nyinvesteringar. Det är häpnadsväckande när allt visar på att vi måste bygga fler spår. Vänsterpartiet satsar under samma period 6,5 miljarder mer än regeringen på nyinvesteringar. Det är genomförbart visar beräkningar från både Trafikverket och Riksdagens utredningstjänst, säger Lars Ohly.