Inte bättre förr
Det var inte bättre förr – den slutsatsen drar forskaren Gunnar Alexandersson i sin nya skrift ”Den svenska buss- och tågtrafiken. 20 år av avreglering”. Slutsatsen är att trafikkaos och andra problem även fanns förr i tiden.
Gunnar Alexandersson belyser omvandlingen av den svenska buss- och tågtrafiken i ett historiskt och internationellt perspektiv. Reformerna startade tidigt i Sverige, för över 20 år sedan. Förändringsprocessen har varit jämförelsevis långsam och stegvis. Gunnar Alexandersson menar att det svenska sättet att driva reformarbetet har möjliggjort gradvisa anpassningar, vilket har minskat risken för bakslag. Skriften, som bygger på Gunanr Alexanderssons doktorsavhandling, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm 2010, lyfter fram faktorer som är viktiga att beakta också inför omregleringar av andra samhällssektorer.
Upphandling i konkurrens har stimulerat till effektivisering och utnyttjande av synergier. Detta har också bidragit till en branschglidning mellan trafikslagen. Samtidigt har flera problem uppmärksammats. Ett exempel är så kallade ”rovdjursstrategier” vid budgivning, det vill säga att aktörer lägger underbud som syftar till att helt slå ut andra företag från marknaden för att i ett nästa steg generera vinster i en monopol- eller oligopolsituation. En viktig effekt av uppdelningen mellan bana och trafik när det gäller just tågtrafiken är att de offentliga anslagen till infrastrukturen har ökat dramatiskt.
– Det är lätt att glömma bort hur det såg ut innan reformprocessen började. I mitten av 1980-talet befann sig järnvägssystemet i en situation där man sedan länge hade tappat marknadsandelar. Investeringarna var otillräckliga och många linjer hotades av nedläggning. Svåra vintrar skapade kaos, inte minst i pendeltrafiken i Stockholm, och SJ:s olika verksamhetsgrenar skyllde ofta problemen på varandra, säger Gunnar Alexandersson .
Han konstaterar att många av dessa problem är desamma idag, men att de ska ses i ljuset av en kraftigt ökad trafik och produktivitetsförbättringar under de senaste 20 åren. För busstrafiken har det till exempel skapats nya och mer sammanhängande trafiksystem som många gånger är nära och bättre kopplade till den regionala järnvägstrafiken. Upphandlingar har i båda sektorerna skapat utrymme för nya investeringar och inte minst trafikhuvudmännen har ökat ambitionsnivån när det gäller det mesta av sin trafik. Totalt sett satsas det väsentligt mer offentliga medel i sektorerna idag än för 20–30 år sedan, men resande och transporter har också fått en allt större betydelse i människors liv och för näringslivets verksamhet.
– Idag är den stora utmaningen att förbättra samordningen inom transportsystemet och mellan de olika trafikslagen, och att samtidigt kunna möta en ökande efterfrågan på transporter, säger Gunnar Alexandersson.
Skriften Den svenska buss- och järnvägstrafiken. 20 år av avreglering är nyutkommen. Den, och övriga skrifter i serien Forskning i Fickformat, kan beställas via publications@hhs.se. För mer information om serien och dess övriga skrifter, besök www.fickformat.se
FAKTA/Gunnar Alexandersson
Ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetar som utredare vid Branschföreningen Tågoperatörerna och är även verksam som forskare på SSE Institute for Research. Hans forskning fokuserar på industriell utveckling inom transportområdet.