23948sdkhjf

Kollektivtrafikens askunge

Bussen är kollektivtrafikens askunge – det konstaterades vid ett Almedalsseminarium arrangerat av BilSweden och MRF. Det är hög tid för henne att komma ut som prinsessa.
En askunge är, enligt traditionen, en till yttersta armod och fattigdom förklädd skönhet. När prinsen kommer får hon chansen att visa upp sig i hela sin glans, först då kommer alla att hänförs av henne. Ungefär så förklarade Cecilia Moldén , rektor, begreppet askunge vid seminariets inledning. Inom kollektivtrafikens värld är det bussen som är askungen, hon får göra grovjobbet när det gäller persontransporter men blir aldrig bjuden på bal tillsammans med tunnelbanan, spårvagnarna eller regionaltågen.

Vad kan bussen bli om den får rätt förutsättningar? Frågade Bertil Moldén , vd för BilSweden och moderator för seminariet.

– Bussen skulle kunna göra mycket, men på något vis verkar det vara som om man inte får ge bussen de bästa förutsättningarna, sa Jonas Eliasson , professor vid KTH och fortsatte med att utveckla resonemanget:

– En enkel, smart, effektiv och otroligt billig lösning teknik för att komma åt ”busbunching”, alltså att bussarna kommer för tätt vid stationerna så att det uppstår stockningar som sedan sprider sig. Det kan man lösa med enkel styrteknik som leder bussarna att öka eller minska hastigheten så att problemet upphör. En teknik som inte kostar någon ting – så varför finns den inte? Här har vi lösningen på både trängsel- och punktlighetsproblematiken.

Jonas Eliasson tog också upp vikten av orienterbarhet: Spårvagnents spår visar tydligt var spårvagnen går, så är det inte för bussen. Men det går att lösa med enkla, billiga medel, exempelvis färgade körfält kompletterat med lika former av igenkänningssigaler som tydligt visar att här går bussen.

Men allt är inte billigt, ett märkligt fenomen är de skenande kostnadsökningarna inom den samlade kollektivtrafiken i Sverige. Om det talade Jan-Erik Nilsson , professor på VTI i Linköping:
– Resandet har ökat kopiöst mycket de senaste 50 åren, men kollektivtrafiken har stagnerat. Det märkliga är att det inte finns någon balans mellan intäkter och kostnader för den svenska kollektivtrafiken, faktum är att kostnadsökningarna är på väg att skena. Det kommer att bli dyrt för skattebetalarna om antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas till 2020. I så fall kommer nämligen kostnaderna för trafiken att långt mer än fördubblas.

– Jag har försökt titta på alla de kontrakt och den bokföring som finns att tillgå för att de varför kosntarerna skenar, Trafikanalys har försökt undersöka det här olustiga fenomenet på sitt håll men vi kommer ingenstans. Vi vet helt enkelt inte varför det ser ut så här, sa Jan-Erik Nilsson.

– Minskat resande men ökade kostnader, alltså – hur är det om man jämför med kostnaderna för bilresorna? undrade Bertil Moldén och kompletterade med att den som haft råd byta till modern snål bil faktiskt har samma bränslekostnad i dag som för tio år sedan.

– Resandeökningen ser vi på privatbilssidan, det bekräftar bilden du ger, sa Jan-Erik Nilsson.

– Flygbussarna har en otroligt stor kundnöjdhet i dag. Men vi står inför ett allvarligt hot nu när SL ska börja köra pendeltågen till Arlanda – det är i sig inget fel, men eftersom den spårtrafiken har en skattesubvention så kommer vi inte att konkurrera på lika villkor, vi kommer att tappa mycket trafik och därmed intäkter, sa John Strand , vd för Flygbussarna.

Dilemmat med Flygbussarna är dessutom att nästan alla dagens passagerare till Arlanda också har SL-kort. Så är inte fallet med Swebus lyxigare Arlandatrafik eller med snabbtåget Arlanda Express-

– Om inte SL tar ut en avstigningsavgift som ger oss en chans så kommer vi att behöva dra ner vår trafik. Nu hoppas vi på Konkurrensverket där frågan behandlas just nu. Blir det så att SL tar ut exempelvis 60 kronor så är Flygbussarna på Gotland och på andra litet mindre flygplatser farligt nära en ganska omgående nedläggning, sa John Strand.

Två politiker från vardera blocket deltog i den paneldebatt som avslutade seminariet: Mimmi von Troil (M), Göteborgs stad och Erika Ullberg (S), Stockholms läns landsting. Lustigt nog är bägge oppositionspolitiker eftersom Stockholm är blått och Göteborg rött.

Anna Grönlund , förbundsdirektör på BR, ville veta hur Mimmi von Troil tänke lösa tillgängligheten till terminaler för den kommersiella trafiken i centrala Göteborg.

– Det är inte så lätt att svara på det, eftersom terminalerna betalats med skattemedel så innebär det faktiskt en subvention till den kommersielle bussföretagaren om denne skulle få angöra helt utan avgift, sa Mimmi von Troil, som helst ville se ett lika dant system inom busstrafiken som det som gäller skolpengen – att resenärerna får använda kollektivtrafikens skattesubvention på det sätt de själva vill.

Blir det någon skillnad om vi får ett regeringesskifte 2014? frågade Bertil Moldén.

– Det är klart det blir skillnad, men jag vill betona en sak: vi vill inte ha en hård blockpolitik på det här området, jag efterlyser långsiktighet, sa Erika Ullberg som dessutom är andre vice ordföradne i SL. Hon kunde också ge klart besked om Förbifart Stockholm, Socialdemokraterna vill ha leden och bygget har i princip redan startats.

Läs med i nästa nummer av TRAFIKFORUM som utkommer i augusti!
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078