Höga ambitioner i regeringens infrastrukturproposition
I dag överlämnar regeringen sin infrastrukturproposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem. Regeringen höjer ambitionsnivån och satsar under nästa planperiod 522 miljarder kronor. Det motsvarar en ambitionsökning med närmare 20 procent jämfört med den förra nationella planen för Sveriges transportsystem.
- Sverige behöver ett transportsystem som binder samman hela landet och bidrar till fler jobb och konkurrenskraftiga företag, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) . Därför satsar alliansregeringen 522 miljarder kronor på infrastruktur under tolv år. Propositionen syftar till att åstadkomma mer och bättre infrastruktur för pengarna. Vi vårdar det vi har, samtidigt som vi bygger för framtiden.
Hållbart transportsystem
I propositionen föreslår regeringen att Sverige ska ha ett starkt och hållbart transportsystem. Ett transportsystem som ger medborgarna en fungerande vardag och gör det lättare för företagen att leverera sina produkter. Ett transportsystem som gör det enklare att leva och ett transportsystem som binder samman hela landet.
Regeringen konstaterar att kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet tidvis är högt. Detta är särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de högtrafikerade järnvägsspåren och längs de större transportstråken. Den trängsel som ibland uppstår resulterar i stora kostnader för samhället. Under senare år har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga och visat på behovet av att stärka drift, underhåll och reinvesteringar i denna infrastruktur. Vidare pågår och planeras en rad investeringar i näringslivet runt om i landet som kräver ökad transportkapacitet samtidigt som allt fler företag, men även enskilda och myndigheter, vill minska sin klimat- och miljöpåverkan.
Regeringen framhåller att det systematiska arbete som man har påbörjat nu ger resultat. Allt fler transporter blir hållbara och kommer fram i tid. Denna proposition har som inriktning att detta arbete intensifieras för att komma till rätta med de problem som finns samt att möta de behov i form av ökad kapacitet som nu förutses.
Regeringen redovisar i propositionen behov av åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025 och lämnar förslag till ekonomisk ram och vägledning för prioritering i den planering av åtgärder i nationell plan som följer efter riksdagens beslut.
Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden 2014-2025 ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. Detta innebär en kraftigt utökad ram i förhållande till tidigare riksdagsbeslut och motsvarar en ambitionsökning med närmare 20 procent i jämförbara priser.
86 miljarder till järnvägsunderhåll
Regeringen föreslår att 86 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll och reinvestering av statliga järnvägar och 155 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar. Dessa resurser möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet. Resterande delar av ramen, 281 miljarder kronor, föreslår regeringen ska användas för att utveckla transportsystemet så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust.
Regeringen föreslår även att planeringsramen för investeringar i vissa statliga väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, totalt ska uppgå till 53 miljarder kronor för perioden 2010-2025.
De åtgärder som prioriteras i den fortsatta planeringen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och optimal användning av transportsystemet samt till att uppfylla de transportpolitiska målen. Åtgärderna i den långsiktiga nationella planen kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter.
I satsningen ingår bland annat Ostlänken, som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping och utbyggnad av dubbelspår på delar av sträckan Göteborg-Borås. Detta möjliggör för fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg samt skapar bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Dessutom förbättras kommunikationerna mellan Stockholm-Skavsta och Göteborg-Landvetter avsevärt.
Gruvnäringen i fokus
Efterfrågan på malm och mineraler har ökat kraftigt till följd av den ekonomiska tillväxten på global nivå. I Sverige finns god tillgång på eftertraktad malm och mineraler, främst i malmfälten i norra Norrbotten, i Skelleftefälten samt i Bergslagen. Gruvdriften ökar och planeras öka ytterligare i dessa områden vilket innebär ökad efterfrågan på tunga transporter. För att gruvindustrin ska kunna fortsätta att fungera som tillväxtmotor och jobbgenerator inte minst i Norrland föreslår regeringen investeringar för upprustning av Malmbanan och vägen mellan Pajala och Svappavaara. Sammanlagt investeras cirka 3,5 miljarder kronor åren 2013-2017 i gruvrelaterad infrastruktur.
Infrastrukturen i Stockholm
Vidare har regeringen utsett förhandlingspersoner som ska genomföra förhandlingar om Stockholms läns infrastruktur. Syftet är att åstadkomma en samlad trafiklösning som omfattar en utbyggnad av tunnelbanans blå linje och eventuellt nära anslutande åtgärder i Stockholms östra delar.
Det råder brist på bostäder i flera av landets tillväxtregioner och bostadsbyggandet hindras i vissa fall av att det är osäkert hur trafikbuller ska hanteras. För att det ska bli enklare att bygga bostäder i bullerutsatta lägen avser regeringen att tillsätta en utredning. Utredningen ska ge förslag som kan öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller.
De föreslagna nyinvesteringarna kommer att möjliggöra större arbetspendling och ett mer miljövänligt resande samtidigt som den frigör kapacitet för ökade godstransporter på befintliga spår. Lika viktigt är att det nuvarande järnvägssystemet återfår sin tillförlitlighet efter många år av underinvestering och ökad belastning.
Den övervägande delen av utgifterna för utvecklingen av transportinfrastrukturen under planeringsperioden för åren 2014-2025 kommer att finansieras direkt med anslag. Därutöver kan viss alternativ finansiering också bli aktuell till exempel medfinansiering från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängselskatt.