23948sdkhjf

Sjöburen kollektivtrafik möjlig

Forskare vid KTH har studerat hur den vattenburna kollektivtrafiken kan tänkas fungera i framtiden i Sveriges huvudstad och i andra sjönära städer.
Bland annat har de studerat om fler kollektivresor på vattnet kan sänka belastningen på landbaserad kollektivtrafik och om det går att öka resorna på vatten utan en större miljöbelastning som följd. Svaret är ja. Resultatet som KTH-forskarna kommit fram till gäller dock inte bara Stockholm, utan även många andra kustnära städer i Europa och världen.

6,3 miljarder kronor. Så mycket kostar kapacitetsbristen i kollektivtrafiken det svenska samhället årligen bara i Stockholm enligt siffror från myndigheten Trafikanalys. För de tre största städerna i Sverige landar samma summa på 11,5 miljarder kronor.

Genom att utnyttja vattnet som omger Stockholm kan dessa kostnader sänkas. Ja, om vattenburen kollektivtrafik är en bra idé alltså. Det är det, enligt Karl Garme, forskare vid Institutionen för farkost och flygteknik på KTH. Forskningsprojektet ”Vattenvägen 365” initierades i samarbete med Susanna Hall Kihl på Vattenbussen AB, en entreprenör med visionen att skapa positiva effekter för både resenärer och samhället.

– I projektet ställer vi frågorna om vattenvägen kan tillföra kapacitet till kollektivtrafiken, jämna ut belastningen på landinfrastrukturen och öka tillgängligheten utan att öka miljöbelastningen. Svaret så här långt är att det går, säger Karl Garme .

Han forsätter att berätta att det finns fem förutsättningar för kapacitetsökningen, förutsättningar som listas i detalj nedan.

– Tack vare samarbetet med Susanna Hall Kihl har vi kunnat sätta vår expertis och vårt kunnande i ett tydligare sammanhang. Genom djupare insikt i marknadens behov och samhällsplanerarnas utmaningar får forskningen ökad relevans, säger Karl Garme.

– Traditionellt har trafikplanerarnas fokus legat på att testa konkreta linjer och trafikeringskoncept, men värdet som vattenvägen kan tillföra ett hållbart samhälle syns först när man zoomar ut till ett bredare perspektiv. Därför har vi också valt ett systemperspektiv som utgår ifrån resenärens dörr-till-dörr resa, säger Susanna Hall Kihl .

Karl Garme fortsätter att berätta att projektets mål är att en gång för alla slå fast om vattenburen kollektivtrafik i stor skala är en möjlig eller omöjlig väg att gå.

– Så här långt tror vi att det är möjligt förutsatt att de fem förutsättningarna uppfylls, säger Karl Garme.

Han tillägger att båtar är både tids- och energimässigt konkurrenskraftiga jämfört med buss. Det ser forskarna i de scenariostudier de genomfört. Vattenburen kollektivtrafik kan också underlätta för cykelpendling som är i ropet just nu. Det är är lättare att lasta båtar än bussar med cyklar, och det gör att resenären kan cykla, åka båt för att sedan åter cykla den sista biten.

– Båtar ska dock tillföra något, inte konkurrera ut andra delar av kollektivtrafiken, säger Karl Garme.

Fotnot.Forskningsprojektet Vattenvägen 365 är finansierat av Sjöfartsverket.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.156