23948sdkhjf

Partierna om spårväg

Spårvagnsstäderna har ställt frågor till alla riksdagspartier om inställningen till just spårväg. Det visar sig att alla gillar kollektiv spårtrafik - det är finansieringen som är knäckfrågan.
Spårvagnsstäderna har ställt tre aktuella frågor till alla riksdagspartier om spårväg och städernas kollektivtrafik. Alla utom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarade på de tre frågorna som ställdes till respektive partis ledamöter i Trafikutskottet och vilka som svarade anges inom parentes. Här redovisar rt-forum frågorna som intresseorganisationen Spårvagnsstäderna ställde och därefter svar från de sex partier som hann med att svara till och med 11 september.

Frågorna:
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?

2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?

3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?


Svaren:
Centerpartiet
(Anders Åkesson, Ledamot i Trafikutskottet)
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?
– Nej. Det är inte statens ansvar att finansiera infrastruktur för lokal och regional kollektivtrafik.
2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?
– Ja den möjligheten ska öppnas.
3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?
– Ja, det ska vara möjligt att nyttja värdestegring. Det ska vara möjligt att i infrastruktursatsningar kunna jobba med OPS Offentlig Privat Samverkan för genomförande mm, då är bland annat markvärdesdiskussioner nödvändiga.

Folkpartiet
(Niklas Englund Politisk sekreterare)
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?
– Ja, och det sker också. I den nationella transportplanen för 2014–2025 avsätts en betydande medfinansiering för utbyggnad av spårväg i Stockholm och Göteborg samt förberedelse för en möjlig framtida spårväg i Uppsala.
2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?
– Folkpartiet menar att i städer med trängsel- eller miljöproblem bör nyttotrafik och kollektivtrafik ges större utrymme på bekostnad av privatbilism. Detta görs genom god stadsplanering och miljöavgifter, t.ex. trängselavgifter, som ska beslutas på lokal eller regional nivå och vars avgifter ska stanna på regional nivå.
3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?
– När regioner förtätats och förstoras möjliggörs ökad specialisering och ökad interaktion mellan företag och människor. Detta bidrar till högre produktivitet som gynnar kommunerna, bland annat i form av ökade skatteintäkter. Fler kan få jobb när matchningen på arbetsmarknaden förbättras, av att det blir enklare att pendla till jobben och när restiden förkortas. Av den anledningen, samt det faktum att man inte är markägare, ser inte Folkpartiet det som lämpligt att ge kommuner och regioner denna rätt. Men vi i Folkpartiet tror att möjligheten att sälja byggrätter i luft genom tredimensionell fastighetsbildning kan ge ytterligare möjligheter till finansiering.

Miljöpartiet
(Anna Jonsson, politisk sekreterare)
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?
– Ja, vi anser att det är en viktig del i klimatomställningen och i att skapa mer hållbara städer. Därför föreslår vi ett statsbidrag på 12 miljarder kronor fram till 2025 för investeringar i spårväg.
2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?
– Ja, vi anser att kommunerna måste kunna visa att spårvägsinvesteringen leder till att en större andel åker kollektivt och att biltrafiken minskar. Ett sätt att nå dit är att prioritera kollektivtrafikens framkomlighet.
3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?
– Vi har inte tagit ställning i denna fråga.

Moderaterna
(Henrik von Celsing, Trafikhandläggare)
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?
– En väl fungerande kollektivtrafik är viktigt för de växande städerna. Staten kan medfinansiera kollektivtrafik och ger redan idag genom länsplanerna stöd till bl.a. detta. Därtill bidrar staten utöver länsplanerna till flera olika satsningar på utbyggd kollektivtrafik, t.ex. tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm och superbussarna i Skåne. Det är inte trafikslaget som är av största vikt, utan funktionen.
2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?
– Inom ramarna för de förhandlingar om utbyggd kollektivtrafik och nya bostäder m.m. som kommer med Sverigebygget kan olika krav etc. ställas på kommuner om kopplingar till kollektivtrafik och samordning med övrig samhällsplanering.
3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?
– Inom ramarna för Sverigebygget, Alliansens gemensamma vision för framtidens Sverige, finns flera olika upplägg för finansiering. Bl.a. tas frågan om markvärdesökningar upp och möjligheten att kommersiella fastighetsägare ska kunna bidra till finansiering genom exploateringsavtal som fördelar åtaganden och kostnader. Att kommuner och regioner ska få tillgodoräkna sig värdestegringar i fastigheter som de inte äger är dock tveksamt.

Socialdemokraterna
(Camilla Frick, Enkätsvar)
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?
– Ja, staten kan i vissa fall vara med och finansiera samhällsekonomiskt lönsamma kollektivtrafiksatsningar i städerna. Det kan handla både om tunnelbana i Stockholm, effektiva och kapacitetsstarka busslinjer eller spårvägar i de fall då det är den mest optimala lösningen.
2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?
– Reserverade körfält för kollektivtrafik innebär stora fördelar när det är praktiskt möjligt. Prioritet vid trafiksignaler fungerar bra då det är praktiskt möjligt.
3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?
– Bostadsfastigheter beskattas via kommunal fastighetsavgift. Övriga fastigheter, inklusive deras värdestegring, beskattas via den statliga fastighetsskatten. Kommuner och regioner kan därför inte få del av deras värdestegring. Vi avser inte att ändra i nuvarande system för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Vänsterpartiet
(Peter Ekelund, Politisk sekreterare)
1. Bör staten vara med och finansiera moderna spårvagnslinjer i Sveriges växande städer?
– Ja. Vi föreslår 2,7 miljarder i riktat ökat stöd för statlig medfinansiering av lokal spårtrafik perioden 2015- 2017 .
2. Om ja på frågan ovan, för att få full nytta av investeringarna:
Bör det finnas krav på kommunerna att de som motprestation prioriterar kollektivtrafikens framkomlighet genom att reservera körfält och ge den prioritet vid trafiksignaler?
– Vi har inte föreslagit ett sådant krav, men ser positivt på genomförande av dessa åtgärder.
3. För att underlätta den lokala medfinansieringen när högklassig kollektivtrafik byggs ut:
Ska kommuner och regioner få rätt att tillgodogöra sig värdestegringar i fastigheter som uppkommer, även om de inte är markägare?
– Nej.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.088