Surt paket hotar
Det är inte heller lätt att erbjuda kompensation när något planerat går om intet. Som när svenska bussresearrangörer skulle köra till en julmarknad i norra Tyskland men stoppade av den eländiga stormen Sven för ett par år sedan. En påhittig bussresearrangör lyckades fixa fram ett alternativ, ett besök på Tivolis julmarknad i Köpenhamn som kunde nås trots stormen. Detta erbjöds resenärerna som alla ropade ja, då skulle de ju i alla fall få komma på en julmässa utomlands. Arrangören trodde att allt var frid och fröjd men fick en kalldusch senare: Det visade sig att en enda resenär hade besvärat sig – då skulle alla resenärer ha ersättning för den tyska julmarknaden som det inte gick att ta sig till på grund av stormen. Bittert, eftersom det blev en riktig dubbelmacka av det hela med de merkostnader som uppstått av att i hast bokat in den Tivolianska julmarknaden. Till ingen nytta, tydligen, eftersom det i själva verket hade blivit billigare att låta bli att anstränga sig för resenärernas skull.
De nya lagarna om resenärernas rättigheter ska det beslutas om i höst är det tänkt. Redan nu är det solklart att det nya regelverket gör det ännu tuffare för researrangören, det framgår av den utredning som ska ligga till grund för den nya paketreselagstifningen. Det är ett riktigt surt paket som hotar om hörnet – om ingen kan ropa tillräckligt högt så att de politikerna lyssnar förstås. Går det? Vi får se.
Det kommande lagförslaget ogillas av alla inom resebranschen. Men medan jättebolagen kan knorra litet lagom så har de ändå för det mesta muskler nog att hantera de smällar som uppstår. Då och då blir det fel. Så är det alltid. Jätteföretagen kan parera genom att de har enorma volymer, de betalar sig ur knipan med en bråkdel av sina tillgångar medan en liten researrangör
kan knäckas av en enda missnöjd resenär som vill ha kompensation för att dennes planerade – men icke påbörjade – resa inte blir av.
Ibland verkar det som om ingen politiker tänker på de små- och medelstora företagen i Sverige. Arbetslagstiftningen har haft storföretagen som modell när det lagstiftats om turordningsregler, rehabilitering, att arbetsgivaren ska betala sjukpeng första tiden den anställde är sjuk för att nämna något. Sådant som är rutin i storföretagens organisationer, och även om det finns lättnader i systemet för de mindre företagen så visar verkligheten att det inte räcker.
Många små ser det som ett vågspel att anställa personal, därför avstår de flesta trots att verksamheten skulle kunna expandera med fler medarbetare. Så är det inte i alla länder, Sverige har en märkligt låg andel små- och medelstora företag vid en internationell jämförelse. Det räcker med att titta på Danmark för att upptäcka den stora mängden av medelstora företag som finns där.
Till en del beror det här på gamla strukturer som lever kvar i beslutsfattarnas sinne mer än i verkligheten, det som en gång kallades bruksandan och som under efterkrigstiden banade väg för ett sagolikt välstånd när de svenska oförstörda jätteindustrierna kunde förse en sönderbombad världsdel med allt från råvaror, bilar och fartyg. Men vi lever i en föränderlig värld. Sverige är i dag en i raden av genomsnittliga industriländer, långt ifrån toppen men hyggligt bra i alla fall. Bruken är borta, varven ett minne blott och bilindustrin vi har kvar ägs av kineser.
Det vi har är entreprenörsanda, den finns bland alla de hundratals små- och medelstora bussresearrangörerna som brinner för att ge sina kunder en bra produkt. De är lyhörda, följer trenderna och kan skapa en resa för enstaka grupper, skräddarsydda specialresor som resejättarna inte vill ta i med tång. Ta vara på det, bussresan är det självklara valet för den som vill resa hållbart men ändå individuellt. På Busstorget i april kommer den hotande nya paketreselagstiftningen att nagelfaras och säkert dyker frågan upp i många fler forum fram till i höst. För de små- och medelstora företagen i Sverige vill ha mindre krångel och mer flexibilitet. Det måste väl ändå vara möjligt att fixa.