Utställningen gruvan visar också de hårda förhållanden som rådde i gruvor förr. Foto: Anna Gerdén

1938 öppnades utställningen Gruvan på Tekniska museet i Stockholm, den visade sig bli en hit och var i åratal den mest populära av museets samlingar.

Naturligt nog är samlingen i stora delar tillbakablickande, det har funnits gruvor i Sverige i många hundra år och de gamla teknikerna och mer eller mindre förfärliga förhållandena har en självklar plats på museet.

Utvecklingen har dock gått framåt och utställningen har nu uppdaterats i samarbete med Svemin – branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter.

– Den speglade inte svensk gruvnäring i dag, vi ligger i den absoluta framkanten när det gäller innovationer och teknik, sade Emma Härdmark, kommunikationsansvarig på Svemin, inför nyöppningen av Gruvan i mitten av februari.

Den nya gruvan ska ge en bild av hur gruvbrytningen sett ut under årens lopp – från medeltiden till i dag och vidare in i framtiden. Tekniska museets direktör Peter Skogh hoppas att de många tusen unga som varje år besöker museet ska få en inblick i branschens verklighet.

– Vår förhoppning är att Gruvan ska öka intresset för teknik och naturvetenskap bland unga, där kan vi förhoppningsvis bidra långsiktigt till kompetensförsörjningen.

Han riktade ett stort tack till Svemin, både för ett ”generöst ekonomiskt bidrag”, men också för den tid och den expertis som medlemsföretagen bistått med.

LKAB:s vd Jan Moström, som också är ordförande i Svemin, gläds också åt att samlingen nu är mer komplett.

– Många tror att gruvdrift är en gammal och förlegad teknik, vi vill visa vilken dynamisk näring vi är och nu har vi en utställning som visar hur gruv- och mineralindustrin ser ut i dag.

Tekniska Museets styrelseordförande Christer Fuglesang, mer känd som Sveriges första och hittills enda astronaut, besökte Gruvan som barn och konstaterar att gruvor löper som en röd tråd genom Sveriges historia, de äldsta gruvorna har mer än tusen år på nacken och många tekniska innovationer inom området kan vi tacka svenska uppfinnare för.

– Det är en historiskt viktig näring, men också viktig för framtiden.

Inom en inte alltför fjärran framtid kan det bli aktuellt med gruvbrytning även i rymden, noterar han.

– Det finns redan nu företag som satsar stora pengar för att kunna utvinna material på asteroider, sade Christer Fuglesang som tror att antalet rymdfärder kommer att öka framöver och därmed behovet av mineraler som inte behöver tas från jorden.

Han är övertygad om att rymdbrytning är tekniskt möjlig.

– Det finns inte nu men det finns inga principiella skäl till varför det inte skulle gå att utvinna mineral i rymden på 10-20 års sikt.

Gruvutställningen anno 2017 har fått nya specialeffekter, en helt ny gruvort har byggts, där finns bland annat ett sprängskåp som använts i drift i Kiruna och en simulator från Atlas Copco där besökarna kan testa både att borra, spränga och lasta. Ett annat nytillskott är laboratoriedelen med mikroskop, borrkärnor med mera, i utställningen finns också en ”moddad” version av dataspelet Minecraft.

Även de äldre delarna av utställningen har uppdaterats, nya ytskikt, stämningsfull belysning och mer realistiska gruvarbetare utlovas.

Den formella invigningen stod innovations- och näringsminister Mikael Damberg för. Han betonade vikten av att få unga att intressera sig för de svenska basnäringarna.

– Jag brukar säga att vill ni förändra något kan ni antingen bli politiker eller jobba i den svenska industrin – som är världsledande.

Detta gäller inte minst gruvnäringen, anser ministern.

– Den står inför många utmaningar men är också i sig en slags lösning.

Många människor kommer dock aldrig i kontakt med gruvor, och allt färre får en automatisk känsla för och en personlig relation till gruvindustrin, uppger Mikael Damberg.

– Därför är det viktigt att det finns en gruva på Tekniska museet, vi måste övertyga fler att utbilda sig till ingenjörer, geologer, tekniker... Då tror jag att en sån här gruva spelar en viktig roll.