Älgmage för nya biobränslen

| Av Thomas Dietl | Tipsa redaktionen

Älgmagen ger svar om morgondagens biobränslen - Det är i alla fall vad två forskare kommit fram till.

TEMA FORSKNING

Inom ramen för en internationell forskargrupp studerar KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson bakteriefloran i älgens mage som ett steg på vägen mot nya biobränslen. Arbetet är viktigt, anser duon.

– Tyvärr har första generationens bioetanol fått så mycket kritik i Sverige att vi håller på att missa genombrottet för andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg.

För skogsnäringen anses älgen mest vara ett problem. Nu kan det bli ändring på det. Älgen, och främst då dess inre myller av magbakterier, kan bidra till utvecklingen av nya produkter baserade på skogsbiomassa.

Ny KTH-forskning om älgens magbakterier ger nämligen en inblick i hur dessa mikroorganismer bryter ned fiberrikt växtmaterial och visar på möjligheter att förbättra hållbara processer för förädling av skogsråvara och även ta fram helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge.

– Syftet med vårt arbete är att visa de möjligheter som finns för förädling av skogsråvara. Det kan i ett senare skede innebära framtagandet av helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge, som till exempel bioplaster eller miljövänliga förnybara kemikalier. Framförallt så kan studien leda till effektivare och billigare produktion av andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg, en av de två forskarna och verksam vid skolan för bioteknologi vid KTH.

Han berättar vidare att första generationens biodrivmedel som idag är dominerande på marknaden görs av stärkelse och socker från olika grödor. Kritik har dock riktats mot denna bioetanol eftersom produktionen sägs konkurrera med samma naturresurser som används för livsmedelsproduktion.

Alternativet är att använda växtdelar som människan inte äter, till exempel halm eller trä. Eftersom dessa växtdelar mest innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin brukar de kallas lignocellulosa. För att andra generationens bioetanol baserad på lignocellulosa ekonomiskt ska kunna konkurrera med fossila bränslen måste det enzymatiska nedbrytningssteget bli billigare och effektivare. Och det är här Henrik Aspeborg och Anders Andersson arbete kommer in i bilden.

– Det är viktigt att förstå att det är en mycket större utmaning att enzymatiskt bryta ned lignocellulosa, jämfört med stärkelse eller sackaros, det vill säga vanligt bordssocker. Vi hoppas alltså med vår studie att hitta effektivare enzymer för nedbrytning eftersom älgvåmmen är en miljö där vi vet att effektiv nedbrytning pågår, säger Henrik Aspeborg.

Ja, älgens mat består till stor del av fiberrik föda, särskilt under vintern då älgen betar grenar och bark från olika slags träd. För att tillgodogöra sig näring från svårsmälta växtdelar behöver älgen i sitt mag-tarmsystem mikrober som producerar vissa typer av enzymer som älgen saknar. De här mikroorganismerna finns främst i älgens förmage, våmmen. Mikroberna och enzymerna i älgvåmmen har utvecklats under miljontals år och är mycket väl anpassade för nedbrytning av de växter och träd som ingår i älgens diet, exempelvis tall och asp.

För att bättre förstå hur nedbrytningen går till har den internationell forskargruppen, som leds från KTH, nu lyckats kartlägga arvsmassan av nästan hundra olika typer av bakterier i våmmen genom att använda en metod som kallas metagenomik vilket innebär att alla organismers DNA i ett prov extraheras, kartläggs och och analyseras.

Det är de senaste årens utveckling av snabba DNA-sekvenseringsteknologier och avancerade analys-algoritmer som banat vägen för metegenomiken och den stora fördelen är att även mikroorganismer som inte går att odla på laboratoriet kan identifieras och sekvensbestämmas.

– Vi har hittat många bakterier i våmmen som tillhör tidigare outforskade släkten och arter. Förmodligen har de förblivit outforskade just därför att de inte kunnat odlas. Utöver de okända mikroberna har forskarna dessutom hittat släktingar till bakterier som anses vara bland de bästa på att sönderdela växtfibrer. En av studiens styrkor är just att forskarna lyckats sätta ihop så många i bakteriegenom från älgvåmmen, säger Anders Andersson, den andre av de båda KTH-forskarna.

– Vi vill gärna bidra till omställningen till bioekonomi och vi hoppas att få anslag för nästa steg. Det vore oerhört trist om vi på grund av brist på resurser inte kan få fortsätta studera det unika material vi har tagit fram. Vem vet, kanske är det just i älgvåmmen vi hittar bättre och mer verkningsfulla enzymer för miljövänlig och hållbar omvandling av växtbiomassa. Det finns säkerligen ett stort antal enzymer med kommersiell bioteknologisk potential bland alla de tusental som forskarna har identifierat i älgvåmmen, säger Henrik Aspeborg.

Studien, som heter ”Ninety-nine de novo assembled genomes from the moose (Alces alces) rumen microbiome provide new insights into microbial plant biomass degradation” är publicerad i ISME journal.



Håll dig uppdaterad med RT-Forum
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

81 dog på spåren

Gratis för gamla i Malmö

Gratis buss för åldringar och mer cykelväg lades till i Malmö när budgeten för 2019 beslutades – Om besluten överlever valet återstår att se, läs om besluten här!

Bussbrand i Solna

Nobina axar i Bussförar-SM!

Men bara någon vecka kvar har 349 bussförare genomfört uttagningsprovet till Bussförar-SM 2018 - Keolis leder fortsatt, men nu har Nobinas bussförare kört om Transdev till andraplatsen i anmälningsligen, läs mer här!

Kroppskamera fortsätter i väst

Bussigare kring Vänersborg

Nyhetsbrev

Gratisbuss till badsjö

Arkiv

Keolis och Pilotfish ingår avtal

Digitalisering ger kombinerad mobilitet

På Kollektivtrafikdagen samlade branschen olika aktörer för att diskutera framtidens kollektivtrafik. Ulf Bjersing från Hogia pratade om några av de möjligheter digitalisering innebär för utvecklingen av ett sömlöst resande, läs mer här!

Arriva kör vidare på Ekerö

Nya tunneltåget visat

Fler elbussar i SL

Titta – bussen kör själv!

I samband med att Volvo Ocean Race var i Göteborg visade Volvo Bussar upp sin fullstora elbuss som kör helt utan förare – Testen skedde i Frihamnen och många var där och tittade, läs om hur Volvo Bussar tänker här!

31 dog på vägarna i maj

Svensk modell lockar i EU

En helt ny kartläggning av den upphandlade busstrafiken väcker intresse i Europa - Den svenska modellen ligger i framkant nu när kollektivtrafiken inom EU ska öppnas för konkurrens 2020, läs mer här!

Kilström tar över i Keolis

Keolis Sveriges styrelse utsåg Jan Kilström till ny vd för det svenska bolaget 15 juni efter Magnus Åkerhielm som slutar - Jan Kilström tillträder sin position på Keolis 1 september, läs mer här!

Nobina förvärvar Samtrans

Nobina har ingått avtal om att köpa Samtrans av TransportIT Group 14 juni – Affären uppges vara värd upp till 500 miljoner kronor, läs mer om mångmiljonaffären här!

Plus

5 snabba frågor…

...till Frida Christenson ny chef på Hogia Communications som startades för ett år sedan och därmed är det färskaste av alla bolag som ingår i Hogia-koncernen.

Fler bussgymnasister behövs

Det är allt för få elever som väljer att utbilda sig till bussförare på gymnasiet – men fyra av dem körde buss till Busstorget i Sunne i våras med sin lärare.

Årets stadsbuss testad

SJ svarar på MTR:s kritik

MTR inledde för en tid sedan en rättslig process mot SJ genom att lämna in en stämningsansökan till Konkurrensverket i april. SJ tillbakavisar MTR:s anklagelser som de anser vara patetiska.

Plus

Tidsdifferentiering – ett enkelt och effektivt sätt att öka resandet

Inom persontrafikbranschen finns en lång tradition av att differentiera priserna utifrån avresetidpunkt för att nyttja ledig kapacitet. Det sker inom såväl flyg- som tågtrafik där priserna varierar över dagen.

Plus

Med framtiden i sikte

Magnus Rosén kom till Nobina och kollektivtrafikbranschen förra året med flera decennier inom maskin- och truckbranschen bakom sig. Nu ska han driva utvecklingen av den bussburna kollektivtrafiken i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Plus

Elbussar lyft för Jaworzno

Med sina knappt 100000 invånare är Jaworzno en stad i klass med Eskilstuna. Den ligger i södra Polen mellan Katowice och järnvägsknuten Oświęcim och har nu satsat stort på elbussar.

Sjöstedt till Peru

Hallén lämnar bussbranschen

Plus

Åtal för Svegolyckan

Plus

Regeringen satsar

Plus

Praktik om avtalen

Plus

Om koncessioner

Plus

Mer av samma...

Plus

En dag i taget

Plus

Sömlös resa

Plus

Datateknik i trafik

Plus

Individuell trafik

Plus

Skyltad kamera bra

Sänd till en kollega

0.228