Älgmage för nya biobränslen

| Av Thomas Dietl | Tipsa redaktionen

Älgmagen ger svar om morgondagens biobränslen - Det är i alla fall vad två forskare kommit fram till.

TEMA FORSKNING

Inom ramen för en internationell forskargrupp studerar KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson bakteriefloran i älgens mage som ett steg på vägen mot nya biobränslen. Arbetet är viktigt, anser duon.

– Tyvärr har första generationens bioetanol fått så mycket kritik i Sverige att vi håller på att missa genombrottet för andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg.

För skogsnäringen anses älgen mest vara ett problem. Nu kan det bli ändring på det. Älgen, och främst då dess inre myller av magbakterier, kan bidra till utvecklingen av nya produkter baserade på skogsbiomassa.

Ny KTH-forskning om älgens magbakterier ger nämligen en inblick i hur dessa mikroorganismer bryter ned fiberrikt växtmaterial och visar på möjligheter att förbättra hållbara processer för förädling av skogsråvara och även ta fram helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge.

– Syftet med vårt arbete är att visa de möjligheter som finns för förädling av skogsråvara. Det kan i ett senare skede innebära framtagandet av helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge, som till exempel bioplaster eller miljövänliga förnybara kemikalier. Framförallt så kan studien leda till effektivare och billigare produktion av andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg, en av de två forskarna och verksam vid skolan för bioteknologi vid KTH.

Han berättar vidare att första generationens biodrivmedel som idag är dominerande på marknaden görs av stärkelse och socker från olika grödor. Kritik har dock riktats mot denna bioetanol eftersom produktionen sägs konkurrera med samma naturresurser som används för livsmedelsproduktion.

Alternativet är att använda växtdelar som människan inte äter, till exempel halm eller trä. Eftersom dessa växtdelar mest innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin brukar de kallas lignocellulosa. För att andra generationens bioetanol baserad på lignocellulosa ekonomiskt ska kunna konkurrera med fossila bränslen måste det enzymatiska nedbrytningssteget bli billigare och effektivare. Och det är här Henrik Aspeborg och Anders Andersson arbete kommer in i bilden.

– Det är viktigt att förstå att det är en mycket större utmaning att enzymatiskt bryta ned lignocellulosa, jämfört med stärkelse eller sackaros, det vill säga vanligt bordssocker. Vi hoppas alltså med vår studie att hitta effektivare enzymer för nedbrytning eftersom älgvåmmen är en miljö där vi vet att effektiv nedbrytning pågår, säger Henrik Aspeborg.

Ja, älgens mat består till stor del av fiberrik föda, särskilt under vintern då älgen betar grenar och bark från olika slags träd. För att tillgodogöra sig näring från svårsmälta växtdelar behöver älgen i sitt mag-tarmsystem mikrober som producerar vissa typer av enzymer som älgen saknar. De här mikroorganismerna finns främst i älgens förmage, våmmen. Mikroberna och enzymerna i älgvåmmen har utvecklats under miljontals år och är mycket väl anpassade för nedbrytning av de växter och träd som ingår i älgens diet, exempelvis tall och asp.

För att bättre förstå hur nedbrytningen går till har den internationell forskargruppen, som leds från KTH, nu lyckats kartlägga arvsmassan av nästan hundra olika typer av bakterier i våmmen genom att använda en metod som kallas metagenomik vilket innebär att alla organismers DNA i ett prov extraheras, kartläggs och och analyseras.

Det är de senaste årens utveckling av snabba DNA-sekvenseringsteknologier och avancerade analys-algoritmer som banat vägen för metegenomiken och den stora fördelen är att även mikroorganismer som inte går att odla på laboratoriet kan identifieras och sekvensbestämmas.

– Vi har hittat många bakterier i våmmen som tillhör tidigare outforskade släkten och arter. Förmodligen har de förblivit outforskade just därför att de inte kunnat odlas. Utöver de okända mikroberna har forskarna dessutom hittat släktingar till bakterier som anses vara bland de bästa på att sönderdela växtfibrer. En av studiens styrkor är just att forskarna lyckats sätta ihop så många i bakteriegenom från älgvåmmen, säger Anders Andersson, den andre av de båda KTH-forskarna.

– Vi vill gärna bidra till omställningen till bioekonomi och vi hoppas att få anslag för nästa steg. Det vore oerhört trist om vi på grund av brist på resurser inte kan få fortsätta studera det unika material vi har tagit fram. Vem vet, kanske är det just i älgvåmmen vi hittar bättre och mer verkningsfulla enzymer för miljövänlig och hållbar omvandling av växtbiomassa. Det finns säkerligen ett stort antal enzymer med kommersiell bioteknologisk potential bland alla de tusental som forskarna har identifierat i älgvåmmen, säger Henrik Aspeborg.

Studien, som heter ”Ninety-nine de novo assembled genomes from the moose (Alces alces) rumen microbiome provide new insights into microbial plant biomass degradation” är publicerad i ISME journal.



Håll dig uppdaterad med RT-Forum
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Närtrafiks i landsbygden på försök

De ska testa ERTMS

370 fick bussbältesböter – i Norge

En omfattande razzia på 745 bussar med bussbälte har genomförts av norska polisen – 370 fick böter och nu är förhoppningen att fler ska bälta sig i de norska bussarna.

Volvo-buss prisad på IAA

Volvo Bussars nya långfärdsbuss vinner Sustainable Bus Award 2019 – en av flera priser som delades ut I samband med mässan IAA I Hannover.

Bergkvara vann miljardkontrakt i Uppland

Miljonregn till Stadsmiljöavtal

Trafikverket fördelar 825 miljoner kronor till cykel- och kollektivtrafik via 12 nya stadsmiljöavtal - avtalen ska borga för hållbart resande i framtiden men de har också kritiserats av bland andra bussbranschen.

Nyhetsbrev

Plus

Mercedes Citaro blev årets stadsbuss

Arkiv
Plus

EU-kritik mot Alstom-Siemens

Den planerade jättefusionen mellan Alstom och Siemens har stött på patrull i EU – men Alstoms vd Henri Poupart-Lafarge säger att planerna på ett samgående fortsätter som vanligt.

Hård kritik mot Trafikverket i ny bok

Johan Söör, tidigare vd för uppstickaren MTR Express, sågar Trafikverket i boken ”Nya spår på gammal räls”.

Elektriska ledbussar lockar

En helt nykonstruerad buss till Karlstadsbuss nya snabblinje väcker internationellt intresse – visas på mässan InnoTrans i Berlin

Världens första vätgaståg rullar

Utredning kan öppna för trygghetskameror

Det är inte enkelt att införa kameraövervakning i dag – nu ska en ny utredning se om det behövs göras undantag i lagen för trygghetskameror inom kollektivtrafiken.

Skellefteå buss ökade igen

Skellefteå buss ökar resandet i stadstrafiken för fjärde året i rad – även under den varma sommaren ökade resandet.

Ökat regionalt resande på järnvägen

Kempe ny vice vd i Nobina Sverige

Bergkvarabuss köper två skånska bussbolag

Buss-TV i Blekingetrafiken

Östgötatrafiken satsar på molntekniken

Med molnprodukten Hogia Traffic Light Priority ska Östgötatrafiken förbättra framkomligheten för busstrafiken - bland annat få prioritet vid trafikljus.

Nya möjligheter för biobränsleproduktion

Forskare vid Chalmers har identifierat de två största utmaningarna för produktion av förnybart biobränsle från billiga källor.

Johansson ny styrelseordförande i Hogia

Reino Johansson har utsetts till ny styrelseordförande i Hogia AB. Han efterträder Jan Rudberg som drar sig tillbaka efter 20 års styrelsearbete i företaget.

Alla bussar i Stockholm fossilfria

Stockholm är den första staden i världen med helt fossilfri kollektivtrafik – det uppger i alla fall styrande trafikpolitiker sedan de sista dieselbussarna nu pensionerats.

Rullande kulturarv hotas

Motorhistoriska Riksförbundets har intervjuat alla åtta riksdagspartierna om deras inställning till det rullande kulturarvet.

Plus

Incitamentsavtal saknar ofta drivkrafter

Utvecklade avtal mellan operatör och myndighet bidrar till ökat resande och kostnadseffektivare trafik – men alltför ofta är avtalen felaktigt utformade, det visar artikelförfattarnas analys.

Taxiförarna värsta fartsyndarna i yrkestrafiken

Plus

Kristdemokraterna

Plus

Nya Moderaterna

Plus

Centerpartiet

Plus

Liberalerna

Plus

Sverigedemokraterna

Plus

Miljöpartiet

Plus

Socialdemokraterna

Plus

Vänsterpartiet

MP: ”Billigare för vissa vid lågtrafik”

Johansson till Transportstyrelsen

Första tyska bussen efterutrustad med SCR

Transportföretagen ändrar gränserna

Sänd till en kollega

0.164