- Bussen i Stockholm är en förlorare, bussarna fastnar i många trafikmiljöer. Många linjer i Stockholm har lagts om och på Vasagatan styrdes bussarna bort medan biltrafiken prioriterades. Jag tycker att bussen borde ha prioriterats, så blev det inte, sa moderatorn Ulo Maasing, Publishing U Maasing, när han inledde seminariet.

Att det ligger till på det här viset vet alla som åker buss i Stockholm. Men problemen finns också i Göteborg och andra större städer i Norden och i resten av Europa. Men i Stockholm är trängseln värst i Norden och trots kollektivtrafikens höga andel blir det allt trögare att ta sig fram med buss i staden. Resande ökar i alla fall hela tiden och kostnaderna än mer. Måste det vara så?

- Nej, det går att vidta ganska enkla åtgärder för ett ökat resande samtidigt som kostnaderna minskar, sa Torbjörn Eriksson, vd för Urbanet Sverige.

Det handlar om att våga göra sådant som kanske inte initialt upplevs positivt av resenärerna. Som att ta bort hållplatser för att bussen ska få högre genomsnittshastighet och därmed bli ett attraktivare alternativ till bilen.

Den andra medicinen för bättre ekonomi i kollektivtrafiken är prisdifferentiering, något som också ofta möts av kritik.

- Vi tycker prisdifferentiering är ett bra instrument, då leder vi bort trafikanter från rusningstrafiken och får en mer utjämnad trafik. Kan vi flytta resandet med hjälp av prisdifferentiering så handlar det om stora pengar, flytta resandet så vinner vi pengar, samtidigt som vi gör kollektivtrafiken mer attraktiv, sa Torbjörn Eriksson.

- Jag säger att jag jobbar med att göra kollektivtrafiken attraktiv, sa Astrid Adelsköld, framkomlighetschef Keols.

Hon tog upp knepigheten med de priosystem som finns för bussen vid trafikljus. I Stockholm finns en begränsning som gör att bara ett visst antal bussar får prioritet, sedan får bussen stå och vänta bland personbilarna.

- Det här gör att många bussar står still i stället för att köra, vi har räknat ut att alla trafikstörningar motsvarar 11 bussar som står hela året. En åtgärd är att få total prioritet för bussarna vid trafikljusen hela tiden i Stockholm, det är superviktigt. Göteborg har ett system för prioritet, det måste vi lösa i Stockholm också. Vi försöker lösa alla de här problemen genom en tätare dialog med Trafikontoret, sa Astrid Adelsköld.

Trafikträngsel är dessutom ofantligt dyrt. Totalt kostar det samhället 1,5 miljarder kronor per år. Även i liten skala kan störningar bli dyra. Astrid Adelsköld visar ett exempel från St Eriksplan i Stockholm där en busig entreprenör struntade i sina direktiv och lade ny asfalt mitt i rusningstrafiken – inte bara en eftermiddag utan två! Kostnaden för samhället där landade på 2,1 miljoner kronor.

- Dessutom brottas vi med bilister som kör i bussfilerna och parkerar på våra hållplatser, därför vill vi få tillstånd att ha kameror i bussarna så att vi kan fotograferas syndarna. Det tillståndet har vi väntat på länge, sa Astrid Adelsköld.

Bristen på respekt hos bilisterna är svår att komma åt även om det till slut blev grönt ljus för kameror i bussarna. För som läget är nu så kan ingen bötfällas av en bild på det viset, bara fartkamerorna har den möjligheten. De enda som kan göra något är polisen som har många andra prioriteringar.

- Det där är ett svårt problem som vi också jag skulle vilja komma åt, sa Jonas Eliasson, trafikdirektör, Stockholms stad och den som är ytterst ansvarig för gaturummet i huvudstaden.

Enligt honom är läget inte fullt så illa som det framställs, men han håller med om att fadäsen på St Eriksplan var frustrerande:

- Vi dömde ut viten till entreprenören, kanske var de för låga för de struntade ju i dem och körde på ändå. Det är nämligen svårt att få någon alls att åta sig den här typen av uppdrag, sedan är ju entreprenören en sak, jobbet utförs praktiskt av underleverantörens underleverantör, sa Jonas Eliasson.

- Har vi en samhällsekonomisk kostnad på 1,5 miljarder kronor för tränsgseln, ja det kan vi ju inte bara låta rulla på, sa Kristoffer Tamsons, (M) trafiklandstingsråd, Stockholms läns landsting som också passade på att ge Keolis beröm för sitt sätt att tackla trängseln i Stockholm.

- Jag vill tala om attraktivitet, inte bara problem. Vi vill göra det billigare för studenter och pensionärer att åka på annan tid en peak, sa Malin Fijen Pacsay ledamot av landstingsfullmäktige i Stockholms län (MP) som därmed anslöt sig till modellen med differentierad prissättning för vissa grupper av resenärer.