Avslöjar sanningen om HVO
Intresseföreningen Gröna Bilister har länge önskat kunna berätta varifrån råvarorna till biodieseln HVO kommer: är det palmolja och i så fall hur stor andel? Men tyvärr låter sig inte det berättas eftersom drivmedelsbolagen hemlighåller viss information, enligt Gröna Bilister. Men nu avslöjar föreningen i en ny minirapport att den lyckats inhämta hittills okända fakta om ursprunget till den HVO som kan tankas i Sverige.
Sedan början av 1970-talet ökar utvinningen av palmolja nästan exponentiellt, enligt intresseföreningen. Sedan år 2005 har produktionsvolymen fördubblats. En allt större del av regnskogen i Sydostasien ersätts av oljepalmsplantager. Den ursprungliga naturen är på väg att försvinna. Helt enkelt för att det finns stora pengar att hämta nu när hela världen vill göra sig allt mer oberoende av fossilfria drivmedel.
Utifrån empiriska data kring expansionen av oljepalmsplantager till mark med högt kolinnehåll sedan år 2008 bedömer EU-kommissionen att biodrivmedel gjorda av palmolja idag har högre klimatpåverkan än fossil diesel.
Palmoljeprodukter används som råvara till förnybar diesel av typen HVO. De kan även användas till biodiesel av typen FAME, men den FAME som säljs i Sverige tillverkas uteslutande av rapsolja och kallas ofta för RME.
Gröna Bilister har uppmanat alla företag som producerar HVO för den svenska marknaden att offentliggöra fördelningen av råvaror och dessa råvarors ursprungsländer. I en ny minirapport sammanställer Gröna Bilister den information som föreningen fått tillgång till.
Den största delen av den HVO som säljs i Sverige tillverkas av Neste. År 2019 utgjorde palmolja 21 procent av deras råvarubas. De vill inte säga hur stor andel som utgjordes av PFAD (Palm Fatty Acid Distillate), som är en biprodukt vid raffinering av palmolja. Neste uppger dock att de använde mer slaktavfall och använd matolja än PFAD. De ger ingen information om ursprungsländerna.
Preem använde ingen palmolja eller PFAD i sin egen produktion av HVO. Men den egna tillverkningen täcker inte efterfrågan, och de köper därför HVO av Neste och säljer den vidare. I Preems globala försäljning stod PFAD från Indonesien för 10 procent av råvarubasen. De sålde ingen HVO baserad på palmolja.
St1 planerar att börja producera HVO år 2022. Råvarubasen är ännu inte bestämd. De talar om tallolja och använd matolja, men även om palmolja från Colombia.
Det finns inga lagar och regler som kan sätta stopp för HVO tillverkad av palmoljeprodukter. Formellt sett räknas sådan HVO som hållbar, trots de stora risker den för med sig. Palmoljeprodukter är relativt billiga och finns att tillgå i stora mängder. Det gör det svårt för mer hållbara men dyrare råvaror att slå sig in på marknaden, till exempel restprodukter från skogsbruk och massaindustri.
– Det enda som kan bita på palmoljeprodukterna just nu är konsumentmakten. Därför är det viktigt att samla information. Därför måste privatpersoner och upphandlare efterfråga eller kräva HVO fri från palmoljeprodukter, säger Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister.
Redan nu i maj skulle svenska folket fått vägledning genom obligatorisk klimat- och ursprungsdeklaration av drivmedel vid pump. Men regeringen valde nyligen att skjuta upp införandet till oktober 2021. Därför måste vi nu på egen hand ställa drivmedelsbolagen till svars, och de måste bli transparenta på frivillig basis.
– Det kan finnas HVO-producenter som tror på hållbarheten i sina val av palmoljeprodukter som råvara, och som kan argumentera väl för detta. Men ett företag som är stolt över sin produkt berättar med glädje allt om den. Dra öronen åt er om ni märker att vissa saker döljs, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister.