"Vi vill se fler människor och mer gods på järnvägen"
Järnvägen är överlägsen när det gäller förmågan att transportera stora volymer gods och människor på längre sträckor med låg klimatpåverkan. Fler behöver välja tåget och mer gods behöver transporteras på järnväg i framtiden.
I tider av energibrist och stigande bränslepriser innebär tågets lägre energiförbrukning en lösning på många av problemen vi står inför. De flesta resor sker inte för att se nya platser. Resande tillhör vardagen för många av oss. Samtidigt är tåget mer än ett transportsätt. Tåg möjliggör tillväxt, skapar konkurrenskraft och framför allt ger tåget tillgänglighet.
När vi nu kraftsamlar för att ställa om vårt samhälle till minskad energiförbrukning, mer hållbar råvaruutvinning och industriproduktion behöver vi också mer klimatsmarta och tillgängliga transporter. Järnvägstransporterna måste utgöra ryggraden i transportsystemet om vi ska nå ett energieffektivt samhälle.
Det råder inga tvivel om att järnvägen har sina utmaningar. Det är i dag i det närmaste fullt på spåren. Under vissa tider på dygnet går det i princip inte att köra fler tåg. De spår som finns håller för låg kvalitet. Punktligheten är inte tillräckligt hög och möjligheterna att som passagerare arbeta på tåget är otillräckliga på grund av bristfällig mobiltäckning utmed järnvägen. Järnvägen behöver en vision för framtiden. Vi är oroliga att Sverige, utan en vision, kommer gå miste om chansen att skapa ett samhälle där nyttor för företag och människor realiseras samtidigt som vi tar hänsyn till miljö och klimat.
Järnvägen – transportsystemets ryggrad
Sett till ytan är Sverige det femte största landet i Europa. Sveriges konkurrenskraft är beroende av tåg för att effektivt transportera stora volymer av gods långa sträckor och för att människor enkelt ska kunna resa mellan städer och orter på stora avstånd. Fler resor och mer transporter måste flyttas över till järnvägen, särskilt på längre och medellånga sträckor. Samtidigt kommer järnvägen aldrig kunna ta oss hela vägen fram till dörren. Vi förespråkar därför ett multimodalt transportsystem där olika transportslags styrkor kombineras.
Sverige är ett exportberoende land. Vår exportandel av BNP är större än både genomsnittet i EU och OECD. Under 2020 uppgick Sveriges totala varu- och tjänsteexport till mer än 2 000 miljarder kronor. Nästan tre fjärdedelar av vår varuexport går till Europa. Huvuddelen av det tyngre godset transporteras landvägen till Göteborgs hamn och via Öresundsbron.
När Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2029 kommer Sverige närmare kontinentala Europas storstäder och regioner. Samtidigt finns en betydande risk för Sverige att Öresundsförbindelsen blir en flaskhals. Enligt nuvarande prognoser kommer godstrafiken över Öresundsbron att fördubblas till 2035 och då är taket nått för godstrafiken.
Järnvägen i Sverige är i det närmaste fullt ut elektrifierad och det svenska järnvägsnätet är ett av Europas mest elektrifierade – genomsnittet för EU-länderna är cirka 50 procent. Beroende på hur man räknar utgör järnvägstrafikens energiåtgång endast mellan en tredjedel och en sjättedel jämfört med vägtrafikens. Trots det utgör godstrafiken på järnväg en femtedel av det totala transportarbetet. Vid prioritering mellan val av trafikslagen måste vi alltså även fråga oss var elen gör störst nytta och vilken verkningsgrad vi kan åstadkomma.
Om järnvägen ska kunna fortsätta att utveckla samhället behöver fler människor och företag välja järnvägens tjänster. Då behöver vi också mer och bättre järnväg. I grunden handlar det om att stärka efterfrågan av järnvägens tjänster och öka utbudet på järnvägen, det vill säga järnvägens kapacitet. Ser vi inte till de behoven mister vi viktiga pusselbitar i det som för Sverige som land framåt.
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .