Knivsta och Håbo upphandlar skolskjuts – men leverantören får ta risken

Trots höga krav på tillgänglighet, säkerhet, miljöprestanda och fordonskvalitet ska anbudsgivarna lämna pris enbart per körd kilometer – utan att det framgår hur många fordon som krävs för att utföra uppdraget under avtalsperioden.
Det innebär att hela ansvaret för att dimensionera kapaciteten skjuts över på leverantören – trots att kommunen samtidigt förväntar sig full flexibilitet, hög tillgänglighet, reservfordon och förarkontinuitet.
– Det är inte rimligt att lägga ut en upphandling där leverantören ska bära full risk för fordon, personal och planering – utan att ens veta hur mycket som kommer att efterfrågas, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Den modell som Knivsta och Håbo tillämpar är tyvärr inte unik. Transportföretagen ser ofta upphandlingar runt om i landet där avtal konstrueras utan balans i ansvarsfördelningen. Det skapar inte bara osäkerhet för leverantören – utan också för den upphandlande kommunen.
– En modell där hela kostnadsbilden skjuts till ett rörligt kilometerpris, men utan tydlig volym eller fordonsdimensionering, ger inte kommunen förutsättning att få seriösa aktörer till en rimlig kostnad.
Som alternativ till nuvarande upplägg förespråkar Transportföretagen en ersättningsmodell som skapar balans mellan uppdrag och ersättning:
– Den enkla lösningen är att komplettera kilometerersättningen med en årlig ersättning per fordon, baserat på vad uppdraget faktiskt kräver i kapacitet. Då kan båda parter planera långsiktigt och leverera på kvalitet, tillgänglighet och hållbarhet, säger Tina Thorsell.
– En affär måste vara bra för båda parter. Fortsätter den här utvecklingen blir det på sikt svårt att hitta seriösa leverantörer som är beredda att lämna anbud.