23948sdkhjf

Spårbilskampen har startat

Vetenskapsstaden – en perfekt plats för Sveriges första spårbilsbana. Det tycker i alla fall KTH och Stockholms universitet som till och med 18 april visar utställning om sitt koncept.
Dagligen färdas tiotusentals studenter och forskare inom Vetenskapsstaden. Väl fungerande kommunikationer inom och mellan Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är en förutsättning för att universiteten ska kunna växa och utvecklas. Spårbilar spås av många bli framtidens lösning för hållbart resande i städerna. Inom Vetenskapsstaden kan en bana prövas och utvärderas med den trafikbelastning som gäller i en urban miljö.

KTH har pekats ut som en av de platser som kan bli aktuell för en pilotbana för spårbilar. I nästa steg kan banan utvidgas till Stockholms universitet och ännu längre fram tänker man sig en sträckning till KI, Karolinska Institutet. En grundtanke är att studenter och forskare med många inriktningar ska kunna samverka enklare om det är lätt och smidigt att träffas.

Regeringen har aviserat att de avser att anlägga en pilotbana och Trafikverket förväntas få uppgiften att välja plats. Beslutet om var banan ska byggas ska fattas den 31 oktober

– Det finns 38 miljarder kronor i regeringens infrastrukturbudget som bland annat kan investeras i ett spårbilsprojekt. Men staten ställer bara upp om det blir medfinansiering från annat håll också, säger Hans Rode , Trafikverket.

Stockholms universitet och KTH välkomnar naturligtvis en sådan satsning och gör PR för sin sak med en utställning om spårbilar fram till den 18 april. Utställningen sker i samarbete med Nätverket KOMPASS* och fastighetsägaren Akademiska Hus, som utarbetat spårbilsbaneförslaget. Utställningen har varit med förr; det är en spårbil från Vectus i Uppsala och en tänkt stationsbyggnad som bland annat visats upp vid Tekniska Museet i Stockholm och varit med i Malmö inför klimatmötet i Köpenhamn förra året.

– Vi har länge försökt att hitta en lösning på våra trafikproblem och för en tid sedan dök spårbilarna upp som en ny möjlighet. Vi skulle vara betjänta av en sådan här lösning redan nu. Det tar 20 minuter att gå från tunnelbanan till de mest avlägsna delarna av KTH och ska man sedan till universitetet, ja, då måste man ner i tunnelbanan igen. Eller ta bilen, säger Peter Gudmundson , rektor vid KTH.

– Samarbetet mellan våra institutioner ökar hela tiden och det märks särskilt tydligt vid Albanova där våra fysiker numera sitter i samma hus som fysikerna från KTH. Det är lite för långt att gå dit och det finns inga tillräckliga kollektiva alternativ, så idag tar alltför många bilen. Det finns tillräckligt med bilar i Stockholm ändå, säger Kåre Bremer , rektor vid Stockholms universitet.

Stockholms universitet, som idag är en av regionens största arbetsplatser, planerar tillsammans med Akademiska Hus för en utveckling av Albano, en grusplan belägen mellan Roslagsvägen och Roslagsbanan. Albano, med sitt strategiska läge mellan KTH, universitetet och Karolinska Institutet, är en ny naturlig mötesplats för utbildning och forskning. Fungerande kommunikationer är dock en förutsättning för att en utveckling av området ska bli möjlig.

– Spårbilar, i kombination med andra kommunala färdmedel, möjliggör ett miljövänligt resande för studenter och forskare, säger Kåre Bremer.

Det lär dock bli hård kamp om var spårbilsmiljarderna ska investeras. Bara i Stockholms län har sex kommuner visat intresse för den här typen av trafiksystem. Problemet är just finansieringen men också att systemet aldrig prövats i full skala och att det i praktiken bara finns ett enda företag som kan leverera ett system i dag. Rt-forum.com kommer att följa spårbilskampen med spänning fram till beslutsdagen den 31 oktober.

*) Fotnot. KOMPASS är ett nätverk av för närvarande 14 kommuner och andra tänkbara beställare av spårbilssystem.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078