23948sdkhjf

Järnvägscollege en riktig framgång

Hur ser kompetensbehovet ut inom järnvägsbranschen? Vi har pratat mer med Tågföretagen om utbildningssatsningar och vad vi har att vänta oss av nästa år. 

Tågföretagens senaste undersökning från i våras visade på ett behov av mellan 500 och 700 lokförare de kommande åren, hur nästa år kommer att se ut är svårt att sia om, men kanske resulterar utbildningsinsatser i en ljusning på järnvägshimmeln.

– Det är ett högre behov än tidigare år, bland annat som en effekt av pandemin. Vi får se om de befintliga yrkeshögskoleutbildningarna och de interna satsningarna kommer att kapa toppen eller om vi ser ett fortsatt högt tryck, säger Linda Ekholm, branschexpert inom kompetensförsörjning på Tågföretagen.

Flera utbildningssatsningar har gjorts av både SJ och MTR i egen regi, något som resulterat i många nya lokförare. Utöver det har grepp tagits om att samordna utbildningar och ta fram gemensamma kriterier.

– Något vi har gjort tillsammans i branschen, och som är stort, är att ha startat Järnvägscollege. Det har gått bra och vi är snart klara med den första utbildningen, säger Linda Ekholm och fortsätter:

– Målet är att vi ska få järnvägsutbildningar på YH-nivå med rätt innehåll och utbildningskvalité så att företag som anställer till exempel en signaltekniker vet vad eleven har pluggat. Vi hoppas också att det kommer att bidra till ett ökat intresse att starta järnvägsutbildningar på yrkeshögskolan.

Järnvägscollege syftar till att samordna utbildningar och ta fram kvalitetskriterier tillsammans med branschen. De första fyra åren är satsningen ett pilotprojekt och ligger under Trafikverket. 

Projektets styrgrupp består av, förutom myndigheten och Tågföretagen, också av Trafikverksskolan, SEKO, Järnvägsbranschens samverkansforum, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, Swedtrain, Svensk kollektivtrafik och Byggföretagen. 

– För att järnvägen ska vara framgångsrik och attraktiv för människor och gods behöver vi fler studerande på våra järnvägsutbildningar och fler som vill jobba inom branschen. Det är ett ständigt arbete som vi måste göra tillsammans.

Vi är otroligt beroende av att det finns en stark yrkeshögskola. Linda Ekholm

– När det kommer till lokförarutbildningen står den ut på så sätt att den är väldigt populär att söka. Oavsett låg- eller högkonjunktur. Riktigt så fina siffror ser vi inte på de övriga yrkeshögskoleutbildningarna. Där är det svårare att få så många sökare som vi skulle behöva.

En statlig, offentlig utredning om framtidens yrkeshögskola hoppas Linda Ekholm ska vara järnvägen till gagn. 

– Vi är otroligt beroende av att det finns en stark yrkeshögskola och i den statliga utredningen som görs pratar man bland annat om att skulle vara en idé om man hade stadigvarande utbildningar.

Med stadigvarande utbildningar menas områden eller yrken där man ser att det alltid finns ett behov av utbildningar. Det kan exempelvis vara yrken med samhällsviktig karaktär, och här nämner Linda Ekholm transport samt infrastruktur, och där järnvägen skulle kunna platsa.

– Det ser vi väldigt positivt på och att järnväg skulle vara ett sådant område.

Vi behöver komma igenom bruset. Linda Ekholm

– Vi behöver komma igenom bruset. Alla branscher skriker efter kompetens och vi är många branscher som slåss om samma kompetens, exempelvis eltekniker, säger hon och fortsätter:

– Det är en ständig utmaning som aldrig kommer att bli färdig. Det handlar också om att vara framgångsrika som land och kunna vara konkurrenskraftiga. Där spelar ett robust transportsystem en viktig roll.

Vad har vi att förvänta oss av nästa år då?

– Vi står inför ett fortsatt behov av att rekrytera inom de flesta områden så det blir ett fortsatt arbete tillsammans i branschen. Jag är spänd på vad den statliga utredningen kommer att mynna ut i, förhoppningsvis i stadigvarande utbildningar där järnväg finns med.

Artikeln är en del av vårt tema om TRAFIK: Intervju.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094