23948sdkhjf

När blir en fråga en branschfråga?

Så här innan sommaren summerar vi våren. För den svenska bussbranschen har det varit hektiskt.

Det här är en text av Sveriges Bussföretag. 

Våra medlemmar som kör beställningstrafik har haft fler uppdrag än vad man förmått åta sig i flera fall, våra medlemmar som kör upphandlad trafik har haft ett antal anbud att svettas över. Turisttrafiken och den kommersiella linjetrafiken har enligt de rapporter vi fått varit mer ojämn i verksamheten under våren – pandemin kastar ännu sin skugga här. 

Till det vet vi att många medlemsföretag oroat sig över sena leveranser av fordon och reservdelar, grubblat över den strategiska inriktningen för företagets teknikval och med ljus och lykta sökt bussförare och mekaniker till företaget. Lägg till det att många haft tufft i dialogen med sina beställare då många regioner och kommuner själva känt av ett allt mer utmanande ekonomiskt läge.

Och ovanpå det de dagliga utmaningarna – medarbetare som behöver stöd för att klara av sina arbetsuppgifter, vikarier som behöver tas in och läras upp, fordon som måste åtgärdas av olika orsaker och förhandlingar med offentliga beställare och kunder som behöver fokus och energi.

Vi två vet genom i princip dagliga samtal med våra medlemsföretagare och deras ledande medarbetare att arbetsdagarna ofta är intensiva och innehåller en rad frågor. Frågor som både är unika för det egna företaget men också branschgemensamma.

Så, när blir en fråga en gemensam fråga och hur prioriterar vi på förbundsnivå? Det snabba svaret är att vi inför varje verksamhetsår tar fram en verksamhetsplan som styrelsen antar och som pekar ut de stora dragen på basis av vad vi vet inför varje verksamhetsår. Men det är mycket vi inte vet. 

Politiska beslut, omvärldshändelser, marknadsförändringar hos våra medlemsföretag i form av företagsköp och överlåtelser, ändrade resmönster, prisförändringar, produktinnovationer och ändrade leveransförutsättningar. Ibland lyfts frågan av en eller flera styrelseledamöter, ibland tas den upp av ledamöter i förbundets utskott, arbetsgrupper och nätverk. Då gäller det att försöka förstå om det är en fråga som berör många och om det är en fråga om inte verkar kunna lösas av företaget eller ett antal företag tillsammans, på eget bevåg.

Typiskt är politiska beslut, myndighetsbeslut, nationella fackliga initiativ, EU-initiativ och frågor från intressenter i vår omvärld, såsom andra intresseorganisationer, leverantörsorganisationer, forskare etc. frågor som direkt rubriceras som branschgemensamma. Och det oavsett om frågan berör alla medlemsföretag eller en grupp av medlemmar, till exempel alla som arbetar med turist- och beställningstrafik. 

Under våren har exempelvis frågor kring nya regler för kör- och vilotider, diskussioner om ändrad resegaranti och passagerarrättigheter analyserats och varit föremål för förbundets opinionsbildande verksamhet genom remissvar, artiklar, politiska kontakter och diskussioner med närstående förbund och intressenter. Frågor som berört en grupp medlemmar men som ändå är branschgemensamma.

Fordonskrav för bussar, val av drivmedel och teknik för bussar i upphandlad kollektivtrafik har i takt med att många regioner sett över sina kostnader blivit en fråga där vi från förbundet behövt bemöta frågor kring busstrafikens ökade kostnader pga. höjda leverantörspriser, höjda priser på reservdelar och långa leveranstider med stillastående bussar som följd. Här har vi samtidigt kunna tala om hur en ökad användning och följsamhet gentemot branschgemensamma standarder som BusNordic kan minska kollektivtrafikens kostnader.

Införandet av Miljözon3 i Stockholm och diskussioner om införande i fler kommuner runt om i Sverige är exempel på hur en i grunden kommunal och lokal fråga får nationellt fokus. För Stockholmstrafiken berör ju inte bara de företag som kör i Stockholm utan också alla de som kör turist- och beställningstrafik med buss till och från Stockholm. Här har samarbetet och den noggranna analysen som förbundet gjort på nationell nivå, i nära och gott samarbete med förbundets avdelning Stockholm, varit avgörande för att vi tillsammans fick Stockholms stad att initialt backa från sin ursprungliga, större zon. 

Nu kämpar vi vidare, med ett tydligt beslut från förbundsstyrelsen i ryggen om att driva frågan med fullt fokus. Den kommande sommaren ger oss samtidigt möjlighet att för omvärlden visa på betydelsen av busstrafiken för Stockholms besöksnäring.

Och sommaren ger fler möjligheter. Vi kommer prata om branschens gemensamma frågor vid seminarier och samtal i Almedalen, vi ska skriva debattartiklar och delta i politiska möten. Vi möter våra myndigheters representanter och vi reser till Bryssel. 

På agendan har vi en rad frågor som förbundsstyrelsen, styrelsens olika utskott, förbundets arbetsgrupper och nätverk har identifierat och gett oss uppdrag att driva. Men självklart har vi också själva ögon och öron öppna för att snabbt agera i frågor vi ser och möter och som berör våra medlemsföretag. Ett starkt branschförbund förmår växla mellan stora och små frågor och har örat mot marken för att fånga gemensamma branschfrågor.

Tack alla medlemmar för att vi och våra medarbetare får driva era viktiga frågor och glad sommar!

Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag

Linn Siden, förhandlingschef Sveriges Bussföretag

Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062