- Det åtgärder som UL har genomfört har redan minskat kontanthanteringen ombord. I handlingsplanen för det fortsatta arbetet finns stegvisa förändringar som visar att UL på ett strukturerat sätt kan klara av att ta bort kontanterna helt utan alltför stora negativa konsekvenser för resenärerna och samtidigt ha förarnas bästa i åtanke, säger UL:s vd Klas Wåhlberg.
Exempel på åtgärder i handlingsplanen för Regiontrafiken är att försäljningen av kort ombord tas bort från sommaren 2008, biljettautomater i samtliga tätorter i länet och möjlighet till kortbetalning ombord på vissa linjer (t ex flygbussarna). Det nya biljettsystem som kommer att installeras och tas i drift under 2010 kommer också att underlätta för resenärerna att lösa sina biljetter på annat sätt än att betala kontant ombord på bussarna.
Drabbas ekonomiskt
För UL:s del innebär Arbetsmiljöverkets beslut, utöver att resenärerna drabbas negativt, ekonomiska konsekvenser i form av kostnader och i viss mån uteblivna intäkter, totalt upp till omkring 35 miljoner kronor per år. Dessa kostnader kan få konsekvenser för resenärerna i form av färre turer eller högre biljettpriser. Alternativt behöver UL:s ägare, landstinget och länets kommuner, skjuta till skattemedel för att täcka de ökade kostnaderna.
- Om UL skulle behöva minska antalet bussturer så drabbas både resenärer och de bussbolag som UL har avtal med, säger Klas Wåhlberg.
Det UL ser som angeläget är att både öka tryggheten för personalen som arbetar ombord på bussar och tåg samtidigt som de negativa konsekvenserna för resenärerna minimeras, så att resandet inte påverkas.
- Arbetsmiljöverkets beslut kan skapa nya hot- och våldsituationer när resenärer blir nekade att resa trots att hon eller han är beredd att köpa biljett. Därför behöver UL tid, enligt handlingsplanen som redovisats för Arbetsmiljöverket, att bygga upp alternativ så att enkelbiljetter kan köpas på andra sätt, säger Klas Wåhlberg.