Dags för kollektivtrafikreform
Busslinks fakturafiffel har fått intresseorganisationen Vi Resenärer att gå i taket. Det som inträffat visar att det är hög tid att reformera kollektivtrafiken, anser organisationen.
Kan ett bussbolag få pengar från skattebetalarna för turer som inte körts? Ja, det som hittills framkommit i affären kring SL och bolaget Busslink visar att detta är möjligt. Bussbolagets ersättning grundas nämligen inte på antalet resenärer utan på en fast ersättning och tillägg för körda extraturer. Avtalskonstruktionen kallas inom branschen för ett ”bruttoavtal”. SL är inte det enda länstrafikbolaget som tecknar bruttoavtal med sina tåg- och bussbolag. Men det finns ett antal länstrafikbolag som i stället väljer att teckna ”nettoavtal”, vilket betyder att trafikbolagets intäkter är beroende av biljettintäkterna.
Den nu aktuella affären avslöjar svårigheterna att kontrollera att länstrafikbolagens ersättning till det bolag som utför trafiken verkligen är rätt. Här löper alla skattebetalare en stor risk för att få betala för tjänster som inte utförts.
I just detta fall tillkommer det faktum att det finns en intressegemenskap mellan SL och Busslink. SL äger inte mindre än 30 procent i Busslink. Trots detta innehav sitter ingen från SL:s styrelse i Busslinks styrelse! SL:s presschef, Björn Holmberg, säger till Vi Resenärer att man nu avser sälja innehavet.
Det är inte bara skattebetalarna som förlorar på dessa bruttoavtal. Avtalen innebär att det inte finns något stort intresse från trafikbolaget att få nöjda resenärer. Bolaget får ju samma ersättning för att köra en tom buss som för en buss fylld med sittande och stående resenärer. Detta smittar givetvis av sig på förare och annan personal och är förklaringen till många av de kritiska synpunkter som riktas mot kollektivtrafiken i dag.
Länstrafikbolagens verksamhet drivs helt utan personligt ansvar och i en organisation där det ges alla möjligheter att skylla på någon annan. De politiskt tillsatta styrelserna ger de ekonomiska ramarna och bestämmer biljettpriset. Länstrafikbolagens tjänstemän gör tidtabellerna på uppdrag av politikerna och trafikbolagen kör på uppdrag av tjänstemännen. Det är trafik u.p.a. (utan personligt ansvar).
Regeringen har tagit fram ett förslag som sätter resenären i centrum och där ett affärsförhållande skapas mellan trafikbolaget och resenären. Tyvärr finns det ett motstånd från många länstrafikbolag till denna reform. Det som nu hänt SL är en påminnelse om att branschen måste reformeras.