23948sdkhjf

Swedavia: ”Tåg till flygplatserna, tack!”

Swedavia vill se framtida stambanor för tåg till både Stockholm Arlanda och Göteborg Landvetter – det framgår av en debattartikel i Dagens Industri.

DEBATT

Swedavias vd och koncernchef Jonas Abrahamsson skriver på Dagens industris debattsida 19 november om vikten av att Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport ansluts till framtida stambanor och regionala tågförbindelser. Att knyta samman transportslagen är helt nödvändigt för konkurrenskraft och hållbarhet, anser han.

I ett välfungerande transportsystem knyts de samhällsviktiga transportslagen samman. På så vis skapas möjligheter till ett ökat kollektivt och ett mer effektivt resande. Det gynnar i sin tur både svensk konkurrenskraft och samhällets omställning till fossilfrihet. I det sammanhanget är det helt nödvändigt att Sveriges två största flygplatser – Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport – ansluts till framtida stambanor och regionala spårförbindelser.

Världen ställer om för att nå fossilfrihet. Samtidigt visar den pågående pandemin med all önskvärd tydlighet hur viktiga internationella transporter är för att möjliggöra utveckling i en global värld. Vi vet idag att både samhällsekonomi och klimat gynnas av att olika transportslag – oavsett om det rör sig om flyg-, tåg-, vägtransporter eller sjöfart – inte främst ses som separata transportslag utan som kompletterande delar i ett och samma system. Olika transportslag lämpar sig olika väl för olika typer av transporter, men när de kopplas samman i system skapas synergier som genererar möjligheter och värden. Exemplen är flera på hur vi i Sverige historiskt inte har tagit fasta på denna sanning utan istället utvecklat infrastruktur där transportslagen inte knyts samman. Det försämrar möjligheterna till effektivast möjliga transporter och ökar många gånger belastningen på miljön genom att till exempel kräva ytterligare steg i transportkedjan. När vi bygger framtidens transportsystem måste vi därför lära av tidigare misstag.

Swedavia driver det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige – däribland Arlanda och Landvetter, Sveriges två största flygplatser för nationellt och internationellt resande. Vi ska bidra till den tillgänglighet som behövs för att hela landet ska kunna leva och vara konkurrenskraftigt. Som exportberoende land långt från många marknader och med en allt viktigare besöksnäring är god tillgänglighet en nödvändighet. Men Swedavia ska också verka för att öka den klimatmässiga hållbarheten i transportsystemet. Det innebär dels att bidra till flygets omställning till fossilfrihet, dels att förbättra möjligheterna för kollektivt resande till och från flygplatserna genom förbättrad samverkan med övriga transportslag. På detta område ska Swedavia och Sverige vara ett internationellt föredöme.

Resan ska vara effektiv och hållbar för den som kliver på tåget i Göteborg och av det i Malmö, men den ska också vara det för resenären som tidigt på morgonen lämnar hemmet i Skellefteå, New York eller London för att resa till universitetet i Linköping, huvudkontoret i Stockholm eller familjen i Göteborg.

En av principerna för den svenska transportpolitiken är att samverkan inom och mellan olika transportslag ska främjas. Den behöver nu omsättas i praktik. Just nu pågår långsiktig infrastrukturplanering på en rad områden. Trafikverket utreder på regeringens uppdrag sträckningar, kostnader och effekter av nya stambanor för tågtrafik i Sverige. Parallellt planerar Swedavia för framtidens flygplatsnätverk. Arlanda ska i än högre grad bidra till stärkt svensk konkurrenskraft genom att flygplatsen utvecklas till en nordisk hubb för interkontinental flygtrafik, samtidigt som den fortsätter att knyta ihop inrikestrafiken i Sverige. Landvetter kommer även fortsatt vara mycket viktig för flygtrafik till och från västra Sverige, i synnerhet med direktflyg till och från hubbar runt om i Europa.

Dessa två till synes separata uppgifter innebär i själva verket en möjlighet att göra just det som vi historiskt ofta misslyckats med: att ta ett helhetsgrepp om långsiktig infrastrukturutveckling där ett intermodalt synsätt skapar stora nyttor för hela samhället. Då krävs dock att man ser flygets betydelse i det större transportsystemet. Det kräver också att man väger in Sveriges behov av internationell tillgänglighet och konkurrenskraftiga transporter. Ett sådant synsätt stärker flygets möjligheter att bidra till svensk utveckling och välfärd och bidrar dessutom till den överflyttning från flyg och bil till tåg som regeringen vill uppnå, eftersom det helt enkelt blir lättare. För att nå önskade effekter av en ny järnväg – bland annat ett ökat resande med tåg – krävs attraktiva stationslägen. Viktiga transportnoder är ofta attraktiva i detta hänseende och få transportnoder är viktigare än stora, internationella flygplatser.

I planen över det svenska höghastighetssystemet är i nuläget varken Arlanda eller Landvetter anslutna till stambanorna. Det är däremot Kastrup i Köpenhamn. Att tåg går till Kastrup är förvisso gynnsamt för klimatet, för ekonomisk utveckling i Norden och därmed också för Sverige. Det är dock direkt skadligt för både Sverige och Norden om varken Landvetter eller Arlanda blir naturliga och integrerade noder i framtidens transportsystem.

Flyget är en förutsättning för både svensk och global ekonomi. I Göteborgsregionen arbetar till exempel nästan var fjärde anställd för ett utlandsägt företag. 82 procent av resorna på Landvetter under 2019 var utrikes. Av resenärerna som flyger till Stockholm ska fler än hälften resa vidare ut i världen eller norrut i Sverige. För näringslivet och besöksnäringen är tillgången till snabba och effektiva flygtransporter avgörande för att kunna utvecklas i en allt mer globaliserad och konkurrenspräglad ekonomi. Detta är värden vi behöver bevara och utveckla.

Allt talar för att efterfrågan på transporter kommer att öka under de kommande decennierna, något som bland annat drivs av en global befolkningsökning och ekonomisk utveckling runt om i världen. Samtidigt behöver transporternas klimatpåverkan minska avsevärt. Genom att exkludera svenska flygplatser och flyget från det nationella transportsystemet går en stor gemensam utvecklingspotential förlorad. Det har vi som samhälle inte råd med. Tvärtom finns stora vinster att hämta. Att ansluta svenska flygplatser till de nya stambanorna skulle bland annat leda till ökad tillgänglighet, bidra till större utbud av flyglinjer, stärka besöksnäringen, driva fram fler företagsetableringar och därmed fler arbetstillfällen. Det skulle också bidra till minskad klimat- och miljöbelastning då fler får möjlighet att ta tåg istället för bil till och från flygplatsen.

Därför har jag tre konkreta förslag:
• Utnyttja befintlig infrastruktur kring Arlanda till fullo och lås upp de begränsningar som finns i Arlandabanans konstruktion.
• Säkerställ att både Arlanda och Landvetter ansluts till det nya stambanenätet.
• Beakta i högre utsträckning flygplatsernas roll som transportnoder i Trafikverkets nationella plan för transportsystemet.

Kommentera en artikel (3)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.063