Tågföretagen konstaterar att färdigbyggnad av hela stråk – liksom effekterna av därav – låter vänta på sig. Foto: Getty Images

Det här är en text av Tågföretagen.

I tider av stigande bränslepriser och livsavgörande klimatutmaningar innebär tågets lägre energiförbrukning och minimala klimatavtryck en lösning på många av problemen vi står inför. I ett framtida samhälle behöver därför fler välja tåget och mer gods behöver transporteras på järnväg. De satsningar i den nationella planen som regeringen fastställde i juni behöver fullföljas och kanske till och med tidigareläggas. Regeringens fastställelsebeslut andas att planen bidrar till viktiga värden, såsom god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt, för medborgare och näringsliv och stärkt konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd.

Nya stambanor

I tillägg till etapperna Ostlänken, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund planläggs nu kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping. Beslutet ger uttryck för ambitionen att de nya stambanorna förverkligas till nytta för regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande, vidgade arbetsmarknadsregioner och inte minst mer kapacitet för både gods- och persontrafik på järnväg.

I sammanhanget noterar vi för det första att S-regeringen inte särskilt adresserat de brister i de samhällsekonomiska prognos- och kalkylmodellerna som vi påtalat under lång tid. För det andra noteras regeringens särskilda fokus på att Trafikverket ska arbeta på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder. Det är värdefullt i de fall det handlar om att anamma moderna byggmetoder – såsom utbyggnad av ny järnväg på landbroar. Det får dock inte leda till att besparingar görs som leder till väsentliga nackdelar exempelvis ur ett livscykelperspektiv.

ERTMS-utrullningen

Kostnadsfokuset präglar hela planen men i synnerhet införandet av det nya signalsystemet ERTMS och här ser regeringen att även andra europeiska länder upplever en frustration. Aviserade medel till ERTMS-utrullningen har reducerats med 15 miljarder kronor jämfört med Trafikverkets förslag. De kraftiga kostnadsökningarna för ERTMS drabbar även tågbranschen med kostnader för att anpassa fordon. Trafikverket fick ett uppdrag att göra ett ordentligt omtag på utrullningen och resultatet av det blir att utrullningen nu skjuts upp.

Alternativa finansieringslösningar

Alternativa finansieringslösningar, med det utpekade exemplet dubbelspåret Luleå-Boden, ska aktualiseras först i arbetet inför nästa plan. Vi bedömer att det är av största vikt att näringslivet engagerar sig i den frågan för att få den i mål.

Objektanalys

Flera järnvägsprojekt i norra Sverige tidigareläggs, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan. Ostkustbanan får förstärkningar jämfört med Trafikverkets förslag genom att Gävle-Kringlan lyfts in i planen igen. En omtalad uppgradering till 250 km/h på utvalda banor uteblir dock enligt regeringens beslut. Fyrspår till Uppsala innebär en återgång till vad som föreslogs i nationell plan 2018–2029. Västra stambanan får under planperioden inte någon förstärkning genom dubbelspår Göteborg-Alingsås. Det är redan en av Sveriges hårdast belastade järnvägssträckor och en nyckel för att etablera smarta godståg i pendeltrafik, som utgår från Göteborgs hamn och som servar hela Sveriges näringsliv.

Äntligen är den sista etappen av dubbelspåret på Västkustbanan del av den nationella planen, samtidigt som slutlig tidpunkt för färdigställande är oklar. Det är bara att konstatera att färdigbyggnad av hela stråk – liksom effekterna av därav – låter vänta på sig inom svensk infrastrukturutbyggnad.

Den mellanstatliga utredningen av framtida kapacitet och redundans över Öresund är naturligtvis välkommen.

Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .