Europaparlamentet tar ställning för att öppna upp för yngre bussförare
Det här är en text av Sveriges Bussföretag.
Sveriges Bussföretag har under många år arbetat för att fler unga ska kunna bli bussförare. Branschen har länge präglats av problem med kompetensförsörjning, men utvecklingen de senaste åren har försämrats ytterligare.
I Tempen på bussbranschen, där vi undersöker rekryteringsbehovet i branschen visade det sig att det kommer att behövas 8 100 nya bussförare de kommande tre åren. Samtidigt har branschen en oroväckande åldersstruktur, mer än 39 procent av bussförarna är över 55 år gamla.
Om inget görs för att förbättra situationen kommer effekten bli att trafik ställs in, och att allas möjlighet att resa minskas. För många är kollektivtrafiken det huvudsakliga färdmedlet, men utan bussförare står trafiken stilla. Busstrafiken står idag för 50 procent av den svenska kollektivtrafiken. Det är resor till skola, arbete och fritidsaktiviteter som hotas om inget görs.
I den pågående revideringen av körkortsdirektivet har Europaparlamentet nu röstat igenom ändringsförslag som innebär att den generella åldersgränsen sänks från 24 till 21 år för D-körkort. I förslaget bibehåller medlemsstaterna möjligheten att enskilt sänka åldersgränsen till 18 år, förutsatt att förarna har rätt yrkesutbildning.
Medlemsstaterna ges även möjligheten att ta bort 50-km regeln, som innebär att förare under en viss ålder enbart får köra linjelagd trafik vars linjer understiger 50 km. Särskilt i Sverige är detta en regel som skapar problem, då många linjer är längre, men begränsningen till enbart linjelagd trafik skapar andra problem. Många bussföretag kör både beställnings- och linjelagd trafik, och 50-km regeln gör i sin nuvarande utformning att dessa förare inte är lika attraktiva att anställa, när de enbart kan köra en del av bussföretagens trafik.
Särskilt förslaget om 50 km regeln är mycket välkommet för den svenska bussbranschen. När man diskuterar frågan på europeisk nivå är det ibland svårt att få gehör för vilka problem detta kan medföra- för den belgiska bussbranschen är oftast en sådan begränsning av mindre betydelse, men på den svenska marknaden kan detta bli mycket problematiskt. Vi har som bekant något större avstånd i vårt avlånga land.
Trots detta har förslaget röstats igenom, och nu går förslaget vidare till att behandlas i den så kallade trilogen, som innebär trepartsförhandlingar mellan Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd (rådet) och Europaparlamentet som syftar till att institutionerna ska komma överens om en slutlig lagtext. Kommissionen och Rådet har redan presenterat sina förslag som tyvärr inte innehåller de förändringar som branschen strävar efter.
I sammanhanget är det viktigt att tänka på att vi pratar om möjligheten för yngre yrkesutbildade förare att utöva sitt yrke. Det nuvarande regelverket skapar begränsningar, vars syfte påstås vara att öka trafiksäkerheten. Begränsningarna motiveras dock med statistik på hur unga privatbilister framför sina fordon. Skillnaden mot en yrkesutbildad busschaufför, som kör med passagerare i bussen, kunde inte vara större.
Sveriges Bussföretag arbetar för det branschgemensamma målet om att 4 av 10 motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Uppnår vi detta får vi grönare transporter, mindre trängsel i vårastäder och en större möjlighet att uppnå våra klimatmål. Men, för att det målet ska kunna uppnås krävs det att det finns bussförare som kan köra trafiken. Ett sätt att möjliggöra detta är att öppna upp yrket för yngre förare. I den kommande förhandlingen är det därför viktigt att den svenska Regeringen tar sitt ansvar för att säkerställa att vi får dessa viktiga lagändringar på plats. Sveriges Bussföretag kommer att fortsätta arbetet med att påverka beslutsfattarna i rätt riktning.
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .