Branschens generaldirektörer om coronakrisen
Samtliga generaldirektörer för de svenska trafikmyndigheterna Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket var på plats vid en myndighetsgemensam träff med inbjudna företrädare för näringslivet 30 september. Syftet var att berätta vad som görs inom myndigheter och näringsliv i pågående coronakris och vilka förslag som finns för framtiden.
– Krisen är inte på långa vägar över. Vi behöver därför ha en nära dialog, konstaterade Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam när han inledde mötet på Piperska Muren i Stockholm. På plats fanns knappt 30 personer, med på länk många fler.
Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag, var en av talarna. Hon redogjorde för bussbranschens tuffa situation och tog exempel från medlemsföretag:
– Att få möjlighet att beskriva branschens utmaningar och redogöra för våra förslag för så många viktiga beslutsfattare och för deras duktiga medarbetare vid ett och samma tillfälle är en unik möjlighet. Att vi finns med tillsammans med kollegorna inom Transportföretagen och Svenskt Näringsliv är ett kvitto på att våra beslutsfattare ser våra vittnesmål och förslag som seriösa och viktiga. Alla de förslag, samtal, mejl, debattartiklar, enskilda möten med riksdagsledamöter, statssekreterare och ministrar som vi tjänstemän och medlemsrepresentanter genomfört under Coronakrisen har förstärkt vår profil som en aktör värd att lyssna på inte vara vid enstaka tillfällen utan som en samtalspartner. Vi förfogar över utredningsresurser och kunskap som ger våra beslutsfattare det underlag de söker. Att kunna ge underbyggda fakta och rapporter i kombination med personliga vittnesmål är det som våra beslutsfattare frågar efter. Uppvaktningar och utspel är viktiga, men i kraft av vår organisation kan vi sedan gå vidare och servera vad som behövs för att påverka på riktigt. Snabba och sakkunniga ekonomiska sammanställningar, uträkningar, exempel, lagtexter och politiskt formuleringar, säger Anna Grönlund.
Hon exemplifierar med att nämna processen rörande omställningsstödet, där det gemensamma arbetet bland förbunden inom Svensk Näringsliv och täta kontakter med partiföreträdare från regering och samarbetspartier var en viktig del i de ändringar i stödets utformning och en första förlängning som beslutades.
Tina Thorsell, näringspolitisk chef från Transportföretagen koncentrerade sig i sitt anförande på situationen för den kommersiella persontrafiken och beskrev de tuffa utmaningar som många branscher där haft att möta sedan i våras. Både Tina och Anna poängterade att det nu behövs mer träffsäkra riktade stöd till branscher som drabbats särskilt hårt. Exempel på riktade stöd som båda lyfte fram var det stöd för avställda fordon, till exempel turistbussar, som Sveriges Bussföretag och Transportföretagen formulerat och presenterat för regeringen redan i april i år. Ett stöd som efter det nämnts i många sammanhang och även spridits av andra, både enskilda politiker oh andra organisationer genom att man antingen refererat till det ursprungliga förslaget eller genom kopierade versioner.
– Transportsektorn är klassad som samhällsviktig, men nu finns en risk att vi kommer stå utan de transporter vi är vana vid den dag pandemin är över och allt förväntas att återstarta och återgå. Det är helt avgörande att stödinsatser som omställningsstödet och korttidspermitteringar förlängs och finns kvar, sa Tina Thorsell bland annat.
Ett stort intresse från myndigheternas representanter märktes också rörande kollektivtrafikens utveckling. Anna refererade till de fakta som presenterats av Svensk Kollektivtrafik och SKR med en prognos på drygt 10 miljarder i minskade biljettintäkter 2020. Detta samtidigt som bussarna i kollektivtrafiken förväntas upprätthålla normal kapacitet trots att det statliga stödet är slut och det stöd som aviserats i regeringens budget för 2021 är alldeles för litet.
– För att vi ska bibehålla ett robust system för persontransporter behöver staten kompensera regionerna som drabbats hårt av minskad biljettförsäljning, men det är också oerhört viktigt att stödet når fram till de företag som i sina kontrakt får en del av sin ersättning genom just biljettintäkter. Om inte insatser görs omgående, riskerar svensk kollektivtrafik en nedåtgående spiral då många regioner nu ska upphandla kollektivtrafik för tio år framåt. Marknaden för framtiden sätts mitt i denna brinnande pandemi, sa Anna Grönlund.
Hon påpekade att busstrafiken också är en förutsättning för besöksnäringen. En minskad marknad för busstrafikföretagen som kör både upphandlad trafik och beställningstrafik drabbar även föreningsliv, idrottsrörelse och tågersättningar där bussen brukar sättas in om tåget står still.
På mötet ägnades också tid åt flygbranschens tuffa situation. Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen Flyg, fanns på plats och kunde beskriva nuläget. Han berättade att idag ligger flygtrafiken på nivåer motsvarande 10–20 procent i jämförelse med 2019. Ett stort problem för att som behöver resa är att länderna inte kunnat enas om en harmonisering av reserestriktioner och karantänsregler. Inte bara flygbolagen har drabbats av Coronakrisen utan hela flygets infrastruktur är drabbat. Flygtrafikledning i privat regi samt kringtjänster som är en viktig del i flygtrafikens systemfunktion är i princip helt utan stöd.
– Coronapandemin är en global kris för flyget. Krisinsikten som våra medlemsföretag visar behöver också få fäste hos ansvariga myndigheter. Utan gemensamma åtgärder och ett helhetsgrepp om finansieringen av flygets infrastruktur riskerar en hel branschs kollaps. Det är därför avgörande att ansvariga myndigheter och branschen gör gemensam sak och samarbetar för att både säkerställa konkurrenskraftiga villkor för flyget genom coronakrisen men även för att villkoren under återuppbyggnaden ska främja framväxten av hållbart flyg som håller ihop hela Sverige och förbinder Sverige med övriga världen. För att få igång resandet igen krävs också att EU:s medlemsstater enas om harmoniserade reserestriktioner som möjliggör trygga och säkra flygresor, sa Fredrik Kämpfe.