23948sdkhjf

Nya beräkningar visar bättre lönsamhet för att bygga ny järnväg

Tågföretagen har under lång tid påtalat bristerna i dagens samhällsekonomiska prognos- och kalkylmodeller. Nu finns det två nya rapporter som visar på entydigt positiva siffror för byggande av ny järnväg.

Det här är en text av Tågföretagen.

Det råder kapacitetsbrist på stora delar av Sveriges järnvägsnät under stora delar av dygnet, inte minst i stambanetriangeln mellan våra tre största städer. Det framgår av Trafikverkets underlagsrapport inför framtagandet av nationell infrastrukturplan 2022–2033 ”Geografiska brister på systemnivå från 2021”. Enkelt uttryckt: ”det är fullt på spåren”. Skenande priser på drivmedel har medfört en tydlig och snabbt ökande efterfrågan på energisnåla, kostnadseffektiva och elektrifierade transporter. Samtidigt växer Sveriges befolkning och industrin expanderar. 

Tågföretagen har under lång tid påtalat bristerna i dagens samhällsekonomiska prognos- och kalkylmodeller. Enligt en granskning som DN genomförde i början av 2020 visades att det blir stora fel i prognoserna när Trafikverket beräknar framtidens resande. Utvecklingen av biltrafiken har överskattats och tågtrafikens positiva tillväxt har underskattats. 

En marknadsundersökning som Trafikverket tog fram 2021 visar ett betydligt högre resande på de nya stambanorna än vad som varit fallet i tidigare prognoser. Under 2022 har två tunga konsultrapporter visat på effekterna av kraftigt ökad godstrafik på järnvägen bland annat genom öppnandet av Fehmarn bält-förbindelsen samt på snabbare effekthemtagning om utbyggnaden av ny järnväg sker med nyutvecklad byggteknik där järnvägen läggs på landbroar. 

Den första rapporten är en analys från Kreera Samhällsbyggnad som tar med just effekterna av kraftigt ökad godstrafik på järnväg, bland annat genom öppnandet av Fehmarn bält-förbindelsen. Rapporten visar på en stor nettoförbättring jämfört med tidigare kalkyl. Den andra rapporten är en känslighetsanalys från WSP som utgår från utbyggnad av järnvägen med landbroar och ändrade resmönster på både delar av och hela sträckan för nya stambanor. 

De färska konsultrapporterna visar alltså att den samhällsekonomiska nyttan med nydragna banor mellan Stockholm och Göteborg och Malmö är fundamentalt förbättrad. Kalkylerna, genomförda enligt den i Sverige etablerade modellen för samhällsekonomiska kalkyler, tar för första gången hänsyn till de nya rönen för byggande samt andra aspekter som tidigare inte redovisats. Resultaten visar tydligt de stora effekterna av mer realistiska prognoser för resande och överflyttning av godstransporter från väg till järnväg, snabbare utbyggnad och kostnadsbesparingar. När kalkylmodellen laddas med de senaste rönen går den samhällsekonomiska kalkylen således från negativ till positiv. 

Om vi borrar lite i vad som döljer sig i utvecklade byggmetoder så är det för det första en industrialiserad och standardiserad process, för det andra sänkta kostnader med det industriella byggandet och förbättrade förutsättningar för underhåll och för det tredje introduktionen av klimatsmart betong.

Kostnaden för att bygga industriellt enligt Trafikverkets egen bedömning är lägre än med konventionella byggmetoder. Den levererar en bättre teknisk anläggning och den ger lägre underhållskostnader. Klimatsmart betong är en ytterligare ”game changer”. Med klimatsmart betong kan utsläppen av växthusgaser halveras till oförändrad kostnad. 

Det är nu hög tid att Trafikverket gör slag i saken med de nya rönen som utgångspunkt och genomför en realistisk kalkyl för utbyggnaden av nya stambanor utifrån de uppdaterade prognos- och kalkylförutsättningarna. I sammanhanget är det angeläget att Trafikverket utvecklar dagens prognosmodell och samhällsekonomiska kalkylmodell så att dessa bättre reflekterar den påverkan som stora förändringar i infrastrukturen får på samhället. 

Den 5 juli i Almedalen lanserade vi rapporten och samtalade med både branschen och politiken om de samhällsekonomiska kalkylerna. Du kan se seminariet på Tågföretagens Youtube-kanal.

Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.094