23948sdkhjf

Kräver: Nio reformer för robust kollektivtrafik

Nio kraftiga reformer, det är vad som krävs för att få svensk kollektivtrafik på fötterna och i framkant. Det menar företrädare för Svensk kollektivtrafik i en debattartikel i dagens Svenska Dagbladet.

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik skriver i dagens Svenska Dagbladet en debattartikel om avsaknad av en nationella kollektivtrafikplan. Bakom artikeln står Kristoffer Tamsons (M), ordförande Svensk kollektiv­trafik, Ulrika Frick (MP), förste vice ordförande Svensk kollektiv­trafik och Tommy Levinsson (S), andre vice ordförande Svensk kollektiv­trafik, som menar att utvecklingen går för långsamt och att det saknas en sammanhållen strategi som ska förena människors behov med uppsatta miljö- och klimatmål. 

"Inte minst saknas på nationell politisk nivå en sammanhållen politik för kollektiv­trafikens roll i samhälls­bygget. Detta blev plågsamt märkbart under pandemins regleringar och sjunkande biljett­intäkter, vilket nu förstärks i en tid av inflation samt kraftigt ökade energi- och bränsle­kostnader. Kollektivtrafikens frånvaro i den nationella politiken skiljer ut svensk politik från stora delar av vår omvärld. Extra anmärknings­värt blir detta mot bakgrund av att kollektiv­trafiken ett normalår står för var tredje resa sett till Sverige som helhet. Därtill då allt tyder på att målen för transport­sektorn är omöjliga att nå utan kollektiv­trafiken."

Vidare menar man att elektrifiering, förnybara drivmedel och mer energieffektiva fordon inte räcker, andelen som reser med kollektivtrafiken behöver också öka. Till riksdag och regering lyfter man nio punkter: 

  • Ersätt reseavdraget med en avstånds­beroende och färdmedels­neutral skatte­reduktion så att klimat­utsläppen sjunker, fusket och felen minskar och subventioneringen blir lika mycket värd, oavsett inkomst och om man tar bilen, bussen, tåget eller cykeln till jobbet.
  • Ta bort förmånsskatten på månadskort och årskort i kollektiv­trafiken. I dag skatte­subventionerar staten förmåns­bilister med miljöbil och personer som fått cykel som löneförmån, men vill arbets­givaren uppmuntra resande med fossilfri kollektiv­trafik så förmåns­beskattas den anställde fullt ut.
  • Sänk momsen på kollektiv­trafik från 6 till 0 procent. Kollektiv­trafikens kostnader för biodrivmedel har ökat med över 1,5 miljarder kronor. Kostnads­ökningar som kommer fortsätta 2023. Genom att sänka momsen kommer kollektiv­trafikens intäkter att öka med upp till 1,37 miljarder kronor.
  • Behåll skattebefrielsen av rena och höginblandade biodrivmedel långsiktigt. Om skatte­befrielsen på rena och höginblandade flytande biodrivmedel tas bort kommer de regionala kollektiv­trafik­myndigheternas kostnader att öka med 800 miljoner kronor per år.
  • Prioritera underhåll av stråk som är viktiga för pendel- och regionaltågs­trafiken. Mest tågresande finns på stråk som trafikeras med de regionala kollektiv­trafik­myndigheternas tågtrafik, därför behöver anslagen till underhåll av banor som trafikeras med regional- och pendeltågs­trafik öka så de som arbets­pendlar kan vara säkra på att de kommer fram i tid.
  • Öka investeringarna i banor som ökar kapaciteten för pendel- och regionaltågs­trafiken och annan tågtrafik. Prioritera investeringar i storstads­områdena och satsningar som får bort flaskhalsar.
  • Sluta tillämpa fyrstegsprincipen baklänges. Fyrstegs­principen innebär att Trafikverket i första hand ska lösa problem i transport­systemet med åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter och val av transportsätt (steg 1) och i andra hand med åtgärder som effektiviserar användningen av infrastrukturen (steg 2) framför att bygga om infrastrukturen (steg 3) och att bygga nytt (steg 4). I dag går Trafikverket ofta direkt på det fjärde steget. För att få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna måste Trafikverket få en tydlig instruktion från regeringen om att planera, föreslå, finansiera och genomföra åtgärder som kan påverka efterfrågan på transporter, val av transportsätt och ge effektivare användning av befintlig infrastruktur.
  • Utvidga stadsmiljöavtalen så att det blir möjligt för staten att medfinansiera drift av kollektiv­trafik i nya bostads­områden. För att främja hållbara stadsmiljöer och minska klimat­utsläppen får Trafikverket genom avtalen ge stöd till investeringar som leder till ökad andel kollektiv­trafik i städer. Vi vill att avtalen även ska kunna finansiera drift av kollektiv­trafik.
  • Genomför framkomlighets­åtgärder för busstrafiken. Genom att signal­prioritera busstrafiken på vägar och gator och anlägga kollektiv­trafik­körfält med mera kommer restiden att minska och kollektiv­trafik­andelen öka samtidigt som kollektiv­trafikens kostnader minskar och biljett­intäkterna ökar.
Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Arrival får ny vd igen – kapar personalstyrkan med hälften
Volvos finanschef lämnar omedelbart
REPORTAGE: Högdalsdepån – hjärtat i tunnelbanan
Branschen vill se fler donerade bussar till Ukraina
Striden om Hogia fortsätter
Ny biljettapp förenklar resandet
Andra Nordiska Medier
Entreprenad
Motor-Magasinet
Transportnet

Sänd till en kollega

0.141