Utan tåget stannar Sverige
Det här är en text av Tågföretagen.
Sveriges 35:e statsminister Ulf Kristersson och hans regering flyttade in till Regeringskansliet för några veckor sedan och Tågföretagen välkomnar Andreas Carlson (KD) som är ny bostads- och infrastrukturminister. Regeringspartierna, tillsammans med SD, har presenterat sin första budgetproposition.
Transportområdet i budgeten innehåller i huvudsak omfattande subventioner för bilresor samt sänkt skatt på diesel och bensin. I budgeten föreslås även sänkt reduktionsplikt och klimatbonusen för köp av elbilar tas bort. Även anslaget till järnvägsunderhåll minskar med 750 miljoner kronor, vilket omfördelas till det likades eftersatta vägunderhållet. Miljökompensationen till godstransporter på järnväg uppgår dock fortsatt till 550 miljoner kronor årligen och gynnar den fortsatta överflyttningen av gods från väg till järnväg.
Reformen gällande det avståndsbaserade reseavdraget som i somras antogs av sju av åtta riksdagspartier, rivs nu upp. Ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat system vore gynnsamt då det skapar incitament till övergång till mer hållbara färdmedel och är en viktig rättvisereform som banar väg för minskade utsläpp, jämnare regionala skillnader och minskat fusk och fel vid utbetalningar.
De senaste veckorna har även ett antal utredningar varit ute på remiss, bland annat Arlandautredningen, klimaträttsutredningen och EU:s nya tågpassagerarförordning. Gemensamt för utredningarna är att transporteffektivitet ges en betydande roll för utvecklingen av såväl infrastruktur som lagstiftning. Transporterna till och från Arlanda behöver bli mer robusta och kapaciteten behöver utökas, likväl behöver lagstiftningen gällande klimat och miljö präglas av ett transporteffektivt samhälle.
Det svenska järnvägssystemet har under hela 2022 brottats med utmaningar i anledning av införandet av ett nytt digitaliserat planeringssystem – MPK – som just nu införs av Trafikverket. På lite sikt kommer det nya systemet att generera stora effektiviseringar. Systeminförandet kantas dock av stora utmaningar, som en följd blev fastställelsen av tågplan 2023 (den årliga tidtabellen) försenad med mer än en månad. När detta skrivs strax före tidtabellsstart den 11 december 2022 – är tågplanen fortfarande ofullständig. Därmed kan inte de sista pusselbitarna i planeringen ännu läggas av tågföretagen. Förseningens effekter på förutsättningarna att sälja transporttjänster och bedriva tågtrafik kan bli kritisk. Vi ser därmed på kortare sikt en risk för minskad person- och godstrafik på järnväg. Men vi har inget utrymme kvar att köra fel. Utan tåget stannar Sverige.
Det är ännu omöjligt att uppskatta kostnader och risker som den uppkomna situationen redan orsakar och fortsätter att orsaka de över 50 tågoperatörer som trafikerar de svenska järnvägarna. Att en händelse inträffar efter en annan innebär som bekant inte att den första händelsen orsakat den andra. Således är Trafikverkets försening, av en väl etablerad och lagreglerad process för tilldelning av kapacitet, möjligen inte den enda orsaken till de utmaningar vi ser just nu.
Branschen – inklusive Trafikverket – är dock överens om att Trafikverkets leverans måste hålla tidplanerna och betydligt högre kvalitet. Här ser vi fram emot att medverka till att skapa en tydligare ansvarsfördelning med incitament för att systemet ska leverera det samhället vill ha och förtjänar. Om vi verkligen ska ge avregleringen en reell chans krävs att tydliga regelverk med balans och rimlig ansvarsfördelning finns på plats. Nuvarande utmaningar ger ett tillfälle att slutligt mejsla fram de strukturer som måste finnas för att avregleringen ska bli den framgång som naturligtvis är eftersträvad.
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .