REPORTAGE: Full fart på Råstadepån
Av Råsta. VR Sverige har det nuvarande trafikavtalet för området Bromma, Solna, Sundbyberg och Sollentuna – där Råstadepån utgör en viktig kugge verksamheten. Under året kommer depån att byggas om för att möjliggöra elektrifierad busstrafik, något som ska vara klart till augusti 2024.
RT-forum har besökt depån och dykt ned i de olika fordonsmodellerna och det ständigt aktuella ämnet förarbrist.
Lite ovanligt för en depå är det stora antalet olika fordonsmärken som har sin bas här. På Råstadepån har VR bussar från MAN, Mercedes Benz, Scania och Volvo. Det innebär att förare och mekaniker behöver sätta sig in i de olika vagntyperna.
– Det är en utmaning eftersom man ena stunden kör en ledvagn som beter sig på ett sätt, sen kliver man av och kör en boggievagn där man måste tänka på ett annat sätt, säger Lars Åke Wågström, trafikchef på VR Sverige i Råsta.
Nicole Beasley, enhetschef, menar att det ibland kan vara en utmaning samtidigt som det ger omväxling:
– Det är olika funktioner i olika vagnar och som ter sig på olika sätt. Det är det vi märker kan vara det som blir problemtiskt, men det är även det som förare tycker är kul, att det är variation.
Omställning mellan fordonsmärken, kortbuss, ledbuss och boggiebuss för in samtalet på förare och mekaniker. Depån sköter rekryteringen själv, och det ökade behovet av medarbetare till branschen märks.
Bristen på bussförare växer sig allt större. Enligt rapporten Tempen på Bussbranschen har behovet av rekrytering ökat från 4 100 bussförare 2021 till ett behov av 8 100 nya förare inom den kommande treårsperioden. I Stockholm finns det ett behov av strax över 2 000 nya förare fram till 2025.
– Jag tror alla bolag vet om problematiken, men nu har vi börjat jobba tillsammans och förstår att den här dammen av bussförare krymper hela tiden. Det kommer in för få, säger Lars Åke Wågström.
VR Sverige är med i ett antal samarbeten, bland annat Integrationspaketen som är ett medlemsnätverk anordnat av Stockholms stad. Utöver det samarbetar operatören med andra aktörer i syfte att jobba mer kompetensförsörjande.
– Jag ser med oro på det här för hela Sverige. När vi får in sökare är det inte många som är under 40 år, och det blir ett problem, säger Lars Åke Wågström och fortsätter:
– Inom kollektivtrafikbranschen brukar vi säga att om det är en dålig ekonomisk tid i samhället får vi in många bussförare eftersom busstransporterna alltid måste finnas. Vi har dock inte riktigt sett det uppsvinget den här gången. Det finns en oro inför framtiden för kollektivtrafiken, och det måste nog gå ganska snabbt. Tappar vi ett till tre år kommer vi ha en brist även om vi längre fram lyckas få till det, säger Lars Åke Wågström.
Vad behöver göras, förutom att göra yrket mer attraktivt och sänka körkortsåldern?
– I et bredare perspektivet tror jag att vi inte kan ha 100 procent buss på morgonen och 100 procent på eftermiddagen eftersom vi får jättemycket delade tjänster. Vi har en del som vill ha delade, men de flesta vill inte det. Man vill komma hit, göra sitt jobb och sen gå hem, fortsätter han.
Aaden Bogore är precis på väg att kliva på sitt pass, i dag i en tre-axlad Scania Omnilink.
Han har jobbat i närmare 17 år som bussförare och kört i de flesta områden i Stockholm. På Råstadepån har han varit i snart två år.
– Yrket passar mig perfekt. Jag har jobbat ganska lång tid och har erfarenhet av buss och hjälper kollegor, säger Aaden Bogore och fortsätter:
– Som bussförare måste jag vara öppen och social, och vi träffar olika människor. Ibland är det svårt att hantera det, men man måste ha tålamod. Vi behöver hela tiden ha nya förare som hjälper till. Man måste vara lite flexibel, pratsam och glad. Man måste ha stort tålamod.
Från depån utgår linje 179, som under en längre tid dragits med tjuvåkning, hot och våld. Enligt SL:s statistik från 2021 åkte var fjärde person utan biljett på busslinjen, men mycket har gjorts för att förbättra situationen menar Nicole Beasley.
– Vi jobbar systematiskt med det hela tiden. Vi följer upp med personalen och har kundvärdar på plats i Kista där det har varit många problem. Vi har satt in resurser och jobbar tillsammans med stadsförvaltningen och ordningsvakter. Nu upplever vi inte alls lika mycket hot och våldssituationer som tidigare. Vilket är jätteskönt, säger Nicole Beasley och fortsätter:
– Det händer saker, men den sticker inte ut nämnvärt längre.
Nicole Beasley har varit på Råstadepån i snart två år, och har innan dess jobbat på depåerna i bland annat Lunda och i Täby.
– Det roliga är att lära känna massor av människor och lära sig om kollektivtrafiken. Det finns en miljard historier om att köra buss, säger Nicole Beasley.
– Det som är fint är att det är en stor och komplex depå med flera olika nationaliteter, kulturer och vagnar som försörjer kollektivtrafiken 24 timmar om dygnet.
....
Vill du läsa mer om olika depåer? Här är reportage från utbyggnaden av Högdalsdepån och Nobinas depå i Södertälje.
Artikeln är en del av vårt tema om TRAFIK: Intervju.